Skatteverket beslutade att en man skulle betala särskild inkomstskatt för inkomståren 2005 till 2008 på sina pensionsinkomster från Sverige – detta enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, SINK.
Mannen hade utvandrat från Sverige 1983 och bodde sedan 2002 i Spanien.
Skatteverket beslutade även att betrakta mannen som obegränsat skattskyldig vid taxeringarna åren 2006 till 2009.
Som grund för att betrakta mannen som obegränsat skattskyldig i Sverige pekade Skatteverket på att han i vart fall från år 2005 åter hade varit bosatt i Sverige. Bedömningen grundade sig bland annat på den tidsrymd då han vistats i Sverige – baserat på hur hans kontokort hade använts.
Skatteverket grundade också bedömningen på mannens ekonomiska knytning till Sverige, hans tillgång i Sverige till permanentbostad i form av en bostadsrätt i Stockholm och en fritidsfastighet på Dalarö.
Skatteverket beslutade dessutom att beskatta mannen för inkomster från ett holdingbolag registrerat i Luxemburg, så kallad CFC-beskattning, vid taxeringarna 2008 och 2009 .
Som grund för att beskatta mannen för inkomsten i holdingbolaget menade Skatteverket att han under de aktuella åren hade ägt bolaget, som inte betalade någon skatt i Luxemburg. Skatteverket ansåg att holdingbolaget – bland annat på grund av att det saknade egen personal, lokal samt utrustning – inte utgjorde en verklig etablering i Luxemburg utan var att betrakta som ett så kallat brevlådeföretag.
Efter att mannen överklagat Skatteverkets beslut kom även Förvaltningsrätten i Stockholm fram till att han skulle betraktas som obegränsat skattskyldig i Sverige. Förvaltningsrätten ansåg att han var skattskyldig i Sverige för inkomsterna i holdingbolaget och att etableringsfriheten inte utgjorde ett hinder för att tillämpa CFC-reglerna.
Överklagandet avslogs därför.
Även Kammarrätten i Stockholm kommer nu fram till att mannen är obegränsat skattskyldig i Sverige och att hans inkomster ska beskattas här.
Kammarrätten konstaterar också att omständigheterna talar för att holdingbolaget bildats och upprätthållits med avsikten att uppnå en skattemässig fördel. Kammarrätten anser därför att det är fråga om ett ”konstlat upplägg” i syfte att undvika skatt och att den EU-rättsliga etableringsfriheten inte utgör något hinder för tillämpning av CFC-reglerna.
Mannens överklagande avslås därför.
Foto: Burhan Ozbilici / TT
