Förtroendet för rättsväsendet är särskilt stort bland unga.
– Så har det sett ut sedan 2006 då undersökningen startades. Det innebär att det inte är en viss generation som känner särskilt högt förtroende, säger Thomas Hvitfeldt, utredare på Brå.
Sex av tio personer har stort förtroende för rättsväsendet som helhet och för polisens sätt att bedriva sitt arbete. Det är en ökning med sex procentenheter sedan 2006.
Lägst förtroende bland rättsväsendets myndigheter har Kriminalvården. Sett över tid är det dock förtroendet för Kriminalvården som ökat mest, från 29 procents förtroende 2006 till 42 procent i den senaste mätningen.
Förtroendet är lägre bland personer som uppger att de varit utsatta för brott, varit vittne till brott eller anmält brott till polisen. Som exempel kan nämnas att 51 procent av dem som utsatts för brott har stort förtroende för rättsväsendet som helhet, jämfört med 63 procent i den övriga befolkningen.
Bland dem som själva varit åtalade för brott har exempelvis 38 procent stort förtroende för polisen, jämfört med 61 procent i övriga befolkningen.
Svenskarna känner sig också allt tryggare. Andelen personer som känner sig otrygga när de går ut ensamma sent på kvällen i det egna bostadsområdet har minskat från 21 procent 2006 till 15 procent 2014. Här kan dock sägas att det finns en tydlig ålders- och könsskillnad. Andelen otrygga är särskilt hög bland de yngsta och äldsta kvinnorna i undersökningen.
Andelen personer som mer allmänt oroar sig för brottsligheten i samhället har minskat från 29 procent 2006 till 19 procent 2014.
Det är också färre medborgare som uppger att de tror att brottsligheten ökar kraftigt. År 2006 uppgav 41 procent att de trodde det och år 2014 hade andelen sjunkit till 25 procent.
– Det är den lägsta uppmätta nivån sedan mätningarna började. Det är en intressant utveckling som vi kommer att följa noga, säger Thomas Hvitfeldt, utredare på Brå.
Foto: DJ
