En idag 28-årig man dömdes av Stockholms tingsrätt till två års fängelse för våldtäkt. Mannen hade bjudit hem en kvinna som han träffat via Internet till sin lägenhet i Stockholm. Uppgifterna om vad som hade hänt i lägenheten gick dock isär.
Enligt 28-åringen hade de varit på väg att ha sex men bara kysst och smekt varandra eftersom kvinnan sagt att hon inte ville gå längre.
Enligt kvinnan hade dock 28-åringen fortsatt mot hennes vilja och fysiskt tvingat sig till samlag.
Tingsrätten konstaterade att vissa skador dokumenterats på kvinnan senare på kvällen – någonting som 28-åringen inte hade haft någon förklaring till. Hans egen berättelse hade enligt domstolen varit ”mycket detaljerad” men främst om sådant som inte har någon större betydelse i målet.
Han kunde heller inte anses lika trovärdig som kvinnan och tingsrätten kom vid en sammantagen bedömning fram till att åtalet styrkt.
En nämndeman var dock skiljaktig och ansåg inte att någon berättelse var mer trovärdig än den andra och att åtalet därför skulle ogillas.
Svea hovrätt ansluter sig nu till denna skiljaktiga bedömning från tingsrätten och friar 28-åringen helt.
Enligt hovrätten framstår i och för sig kvinnans berättelse ”i stora drag som klar, levande, detaljerad, sammanhängande, följdriktig samt fri från svårförklarliga moment och överdrifter”. Hovrätten understryker dock att detta inte gäller ”fullt ut i fråga om de uppgifter som hon lämnat om hur själva övergreppet ska ha gått till”.
Hovrätten skriver i sina domskäl:
”Med hänsyn till påståendets centrala betydelse för åklagarens talan är det av avgörande betydelse om det sexuella umgänget framtvingats av X (den tilltalade) genom att han har hållit fast målsagandens händer och armar och med sin kroppstyngd hållit fast målsäganden i sängen. I denna del har målsäganden berättat att X höll fast hennes handleder en lång tid – övergreppet pågick i över en timme – samtidigt som hon försökte streta emot. I förhållande till den långa tid som målsäganden påstått att hon hållits fast är hennes uppgifter om greppet inte särskilt detaljerade.”
Det är enligt hovrätten bland annat svårförklarligt hur 28-åringen lyckats klä av sig själv och kvinnan samt utsätta henne för de övergrepp som hon beskrivit samtidigt som han hållit fast henne i ett så kallat ”polisgrepp”.
Hovrätten skriver i sina domskäl:
”I någon mån framstår det också som svårförklarligt att X (den tilltalade), utan att vid något tillfälle släppa eller tappa greppet, kunde klä av målsäganden hennes kläder, vända på henne och utföra de övergrepp som målsäganden har berättat om. Det kan inte heller bortses från att X enligt det händelseförlopp som målsäganden har beskrivit måste ha tagit av sig sina egna kläder på något sätt samtidigt som han hållit fast målsäganden. Det har inte ställts några frågor till målsäganden vare sig om hur X var klädd eller hur han fick av sig sina kläder, vilket är en brist i utredningen.”
De svårförklarliga momenten utesluter i och för sig enligt hovrätten inte att kvinnans berättelse är sann men medför att berättelsen inte kan läggas till grund för en fällande dom.
Kvinnan har även berättat om att hon fått märken på handlederna efter 28-åringens hårdhänta grepp men några sådana märken har inte noterats av läkare som undersökt kvinnan några timmar efter händelsen.
Inte heller kvinnans beteende direkt efter händelsen ger enligt hovrätten entydigt stöd för åtalet. Hon har till exempel ringt sin syster direkt efter att ha lämnat 28-åringens lägenhet och då inte beskrivit det som hänt som en våldtäkt – någonting som hon dock gjorde när hon pratat med systern två dagar senare.
Foto: Stefan Wahlberg/DJ
