Migrationsöverdomstolen ska pröva om en person som står under Polisens uppsikt har rätt till ett offentligt biträde.
Enligt underinstansen ansågs ärenden om uppsikt helt fristående från förvarsfrågan, vilket innebar att biträdet nekades ersättning för sitt nedlagda arbete.
Den 1 november förra året beslutade Polisen att en man skulle ställas under uppsikt och varje onsdag anmäla sig på den lokala polisstationen. Bakgrunden var att han var dömd för brott och ska utvisas med förbud att återvända till Sverige före slutet av 2030.
Eftersom mannen uttryckt att han aldrig vill åka tillbaka till Syrien finns det, enligt Polisen, en risk att han avviker, håller sig undan eller begår brott – och därför vill man hålla honom under uppsikt.
Fick inte betalt för sitt arbete
Mannen överklagade Polisens beslut till migrationsdomstolen – som avslog överklagandet.
Under processen hade han haft hjälp av sitt offentliga biträde som förordnades i samband med att han placerades i förvar efter domen. Hon begärde ersättning för sitt nedlagda arbete med ärendet.
Migrationsdomstolen ansåg dock att hon inte kunde få någon ersättning då det saknas lagstöd för att förordna ett offentligt biträde i uppsiktsmål. Inte heller ansågs beslut om uppsikt ha ”ett så nära samband med frågan om förvar att åtgärder som vidtas av ett offentligt biträde vid överklagande av ett sådant beslut får anses omfattas av uppdraget”. Enligt domstolen är ett uppsiktsmål att betrakta som helt fristående från frågan om förvar.
Prövas i högsta instans
Det offentliga biträdet överklagade migrationsdomstolens beslut till migrationsöverstolen – och nu står det klart att frågan kommer att prövas i högsta instans.
I ett pressmeddelande skriver överdomstolen att frågan i målet gäller rätten till offentligt biträde i fråga om ett beslut om uppsikt.
