En utländsk medborgare som är sambo och följt med en svensk diplomat utomlands får inte räkna in tiden utomlands som hemvist i Sverige vid prövningen av ansökan om svenskt medborgarskap.
Det framgår av en ny dom från Migrationsöverdomstolen.
En kvinna ansökte i april 2017 om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en svensk medborgare. Hon beviljades ett två år långt uppehållstillstånd i november 2017 och folkbokfördes i Sverige i januari 2018. Hon beviljades permanent uppehållstillstånd i februari 2020 och ansökte om svenskt medborgarskap i september 2021 men i juni 2022 avslog Migrationsverket kvinnans ansökan om svenskt medborgarskap. Som skäl uppgavs att kvinnan inte haft hemvist i Sverige sedan fem år. Kvinnan har sedan november 2019 varit bosatt utomlands som medföljande till sin sambo som är svensk diplomat – den tiden ska inte räknas in i hennes hemvisttid i Sverige, menade Migrationsverket.
Beslutet överklagades då kvinnan ansåg att ”vara utsänd i statens tjänst för arbete på en utlandsmyndighet är en förlängning av Sverige”. Hon pekade på Wienkonventionerna.
Migrationsdomstolen gick på kvinnans linje och som upphävde Migrationsverkets beslut och visade ärendet åter till Migrationsverket för fortsatt handläggning. Den huvudsakliga motiveringen var att kvinnan sedan januari 2018 varit folkbokförd på samma adress som sin sambo i Sverige.
”Enligt reglerna om immunitet och privilegier i Wienkonventionerna (Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser [SÖ 1967:1] och Wienkonventionen om konsulära förbindelser [SÖ 1974:10]) ska personal vid en ambassad eller ett konsulat inte betraktas som bosatta i tjänstgöringslandet. Det gäller även medlem av en diplomatisk företrädares familj. Det har inte kommit fram att N.N har hemvist i något annat land”, menade Migrationsdomstolen.
Uppfyller inte kravet om fem års vistelsetid
Migrationsverket överklagade migrationsdomstolens dom och yrkade att domen skulle ändras och att Migrationsverkets beslut skulle fastställas.
Migrationsöverdomstolen har i en ny dom om svenskt medborgarskap prövat frågan om hur hemvisttid i Sverige ska beräknas för en utländsk person som är sambo med en svensk anställd på en svensk beskickning utomlands. Frågan var om personen uppfyllde kravet på hemvist i Sverige sedan fem år och om tiden utomlands då skulle räknas in i hemvisttiden i Sverige. Som skäl för det fördes bland annat fram att internationella överenskommelser säger att ambassadpersonal och deras familj inte anses bosatta i tjänstgöringslandet.
Enligt Migrationsöverdomstolens uppfattning kan endast den faktiska vistelsetiden i Sverige som är knappt två år beaktas. Den sökande bedömdes alltså inte ha hemvist i Sverige under tiden utomlands och uppfyllde därför inte kravet på fem års hemvist i Sverige.
För personer som är gifta eller sambor med svenska medborgare finns möjlighet att ge dispens från femårskravet. Enligt praxis krävs då i stället tre års hemvist om äktenskapet eller samboförhållandet varat minst två år.
Eftersom sökandens faktiska vistelsetid i Sverige var knappt två år och inte heller omständigheterna i övrigt var tillräckliga, ansåg Migrationsöverdomstolen att dispens inte skulle medges.
