Riksbanken höjer styrräntan med 0,5 procentenheter till 3,0 procent. Riksbanken påbörjar även i april försäljningar av statsobligationer.
Riksbanken meddelar i dag beslutet att höja styrräntan med 0,5 procentenheter till 3,0 procent. Riksbanken hänvisar till att inflationen är alldeles för hög och har fortsatt att stiga. För att inflationen ska sjunka och stabiliseras vid målet inom rimlig tid har direktionen beslutat att höja Riksbankens styrränta.
Vidare beslutade direktionen att Riksbanken från och med april ska sälja statsobligationer så att innehavet av värdepapper minskar i snabbare takt.
Den svenska inflationen ökade mer än väntat till drygt 10 procent i december, mycket på grund av energipriserna. Men även bortsett från energipriserna är inflationen hög och stigande.
Höga inflationen
Riksbanken skriver att den höga inflationen urholkar hushållens köpkraft och gör det svårt för dem och företagen att planera sin ekonomi.
”Det är viktigt för förtroendet för inflationsmålet att inflationen faller tillbaka tydligt i år och mycket tyder på att så blir fallet. Men det är osäkert om inflationen kommer att falla tillräckligt snabbt och djupt, inte minst eftersom den underliggande inflationen fortfarande stiger. Om kronan dessutom fortsätter att utvecklas svagt blir det betydligt svårare för Riksbanken att varaktigt föra tillbaka inflationen mot målet. En starkare krona vore i det här läget önskvärd”, skriver Riksbanken.
Direktionen bedömer att penningpolitiken behöver stramas åt för att få ner inflationen och värna inflationsmålet och har alltså därför beslutat att höja styrräntan med 0,5 procentenheter till 3,0 procent.
”Prognosen indikerar att styrräntan sannolikt kommer att höjas ytterligare under våren. Inkommande data och hur de påverkar inflationsutsikterna kommer fortsatt att vara viktiga för penningpolitikens utformning”, skriver Riksbanken.
Direktionen har även beslutat att minska Riksbankens värdepappersinnehav i snabbare takt genom att tills vidare sälja nominella och reala statsobligationer med längre löptider till ett nominellt värde av 3 respektive 0,5 miljarder svenska kronor per månad, med start i april.
”Riksbanken kan komma att förändra volymer och villkor om marknadsförhållandena är ogynnsamma. Riksbanken planerar inte att sälja sitt innehav av icke-statliga obligationer. Vidare har direktionen beslutat att erbjuda större volymer riksbankscertifikat, motsvarande banksystemets hela likviditetsöverskott, i de veckovisa penningpolitiska operationerna”, skriver Riksbanken.
Säljer statsobligationer
Enligt Riksbanken väntas såväl försäljningen av statsobligationer som den ökade mängden riksbankscertifikat framförallt bidra till att riskfria marknadsräntor stiger något och att mängden säkra och lätt omsättningsbara tillgångar på den svenska marknaden ökar.
”Detta kan underlätta för utländska aktörer att investera i svenska tillgångar och dessutom förbättra de finansiella marknadernas funktionssätt. Sammantaget kan detta bidra till en starkare krona och förbättra Riksbankens möjligheter att dämpa inflationen”, skriver Riksbanken.
Riksbanken menar att åtgärderna är ett steg mot en normalisering av Riksbankens balansräkning och styrsystem när stödåtgärder under coronapandemin har avvecklats och penningpolitiken stramas åt med en högre styrränta.
”Stigande priser och högre räntekostnader är kännbara för hushåll och företag, och många hushåll får betydligt högre levnadsomkostnader. Det skulle dock bli än mer kännbart för hushållen och för svensk ekonomi i allmänhet om inflationen blev kvar på dagens höga nivåer. Genom att Riksbanken stramar åt penningpolitiken mer nu minskar risken för att den höga inflationen blir kvar under lång tid och därmed också för en ännu större penningpolitisk åtstramning längre fram”, skriver Riksbanken.
Enligt Riksbanken väntas inflationen sjunka tillbaka i år och stabiliseras nära 2 procent från 2024 med den förda penningpolitiken.
