– Det tycket jag var lite egendomligt, att tjänstemän i Bryssel engagerar sig i ett pågående rättsfall i Sverige.
Merparten av påtryckningarna i Ojnareskogsfallet kom enligt Wersäll när målet låg i Högsta domstolen. Men han understryker att direkta påtryckningar på domstolen är utomordentligt sällsynta.
– Om man ser på den svenska rättstraditionen så är det väldigt udda.
Påtryckningarna i Ojnareskogsfallet besvarades inte alls enligt Fredrik Wersäll.
Fredrik Wersäll säger sig se en generell maktförsjutning i samhället.
– Det som tidigare löstes på politisk nivå är det nu upp till domstolarna att lösa.
– Ett alldeles tydligt exempel finns inom miljörätten, när man ska ge tillstånd till en miljöfarlig verksamhet.
Exempel som tas upp av Fredrik Wersäll i podcasten är stora frågor som Slussens framtid, Förbifart Stockholm, miljötillstånd till Arlanda och slutförvar för Forsmark
– Lagstiftningen innehåller väldigt tydligt angivande av vilka intressen som man ska beakta. Men hur man ska beakta och hur mycket man ska lägga i olika vågskålar, när det gäller bevarandeintresset, verksamhetsintresset eller exploateringsintresset – det får domstolarna lösa.
– Man kan kalla det rättstillämpning men det innehåller ju bedömningar som innehåller värderingar av olika slag. Domarna måste göra det på ett sätt som är så ansvarsfullt och enhetligt som möjligt.
Du kan höra hela podcasten med Fredrik Wersäll i ”Paragrafriddarna” på Juridikbloggen. Intervjun är gjord av juristen och journalisten Mikael Kindbom.
Foto:Bertil Ericson/TT
