En man lämnade in en bolåneansökan med oriktiga uppgifter och falska handlingar till Danske Bank som betalade ut ett lån på 1,7 miljoner kronor.
Nu döms mannen för bedrägeri.
Ekobrottsmyndigheten inledde 2020 en utredning av en illegal låneförmedling. Ett flertal personer misstänktes för att ha hjälpt inte fullt kreditvärdiga bostadssökande att få bolån hos banker genom att vilseleda bankerna. Ekobrottsmyndigheten bedrev spaning och avlyssning mot de personer som misstänktes ha bedrivit låneförmedlingen och under hösten 2020 upptäcktes att låneförmedlingen hade kontakt med ett stort antal bostadssökande. Det uppdagades även andra personer som misstänktes tidigare ha fått hjälp av verksamheten.
Enligt åklagaren är en 53-årig man en av dem som fått hjälp av förmedlingen.
Mannen har arbetat som målare med en enskild firma och tog för sitt arbete under 2020 ut mellan 10 000 -15 000 kronor i månadslön. Han har berättat i förhör att han avsåg att köpa en lägenhet med bostadsrätt och fick först ett lånelöfte av sin bank Nordea på 700 000 kronor. Han förstod inte varför han inte fick ett högre belopp.
Han har vidare uppgett att han såg en annons på en rysk hemsida om en firma, som han inte minns namnet på, som hjälpte till med bolån. Han ringde till företaget och fick besked att man skulle hjälpa till med allt som behövdes för att få bolån. Vidare uppger han att det kan stämma att bolagets avgift var 140 000 kronor för att förmedla lånet och att avgiften skulle faktureras.
Hade vunnit på lotto
Han fick intrycket att företaget var seriöst och valde att lita på det, ”man måste tro på folk”. Han träffade aldrig någon person i företaget och vet inte vem han pratade med i telefon. Han sände in sina räkenskaper för de tre senaste åren till låneförmedlingen. Han fick sedan vid samtal med företagets företrädare besked att han skulle öppna sitt Bank-id och signera vissa handlingar.
Vidare har han uppgett att han inte förstod att låneförmedlingen skulle hitta på uppgifter. Han hade tidigare vunnit drygt 1,5 miljoner på Lotto, av vilket omkring en miljon kronor var kvar 2020. Dessa medel fanns på ett konto i Santander Bank.
Domstolen slår fast att det framkommit i utredningen att en digital bolåneansökan i 53-åringens namn gavs in till Danske Bank 2020-10-26. I låneansökan har lämnats felaktiga uppgifter om den tilltalades anställning och månadslön. En skriftlig bolåneansökan i 53-åringens namn undertecknades sedan den 18 november 2020 och gavs därefter in till Danske Bank.
I ansökan angavs att 53-åringen hade en månadsinkomst om 37 250 kronor. Till ansökan bifogades förfalskade anställningsintyg där det angavs att han var tillsvidareanställd hos RSHBostad AB sedan 2019. Det bifogades också tre falska lönespecifikationer. I ansökan angavs ingen förmögenhet.
Fick lån om 1,7 miljoner kronor
Till följd av bolåneansökan beviljades han bolån i Danske Bank med ett belopp om 1,7 miljoner kronor.
”Tingsrätten konstaterar att det genom utredningen har klarlagts att det har ingetts en bolåneansökan med oriktiga uppgifter och falska handlingar till Danske Bank. Genom detta förfarande vilseleddes företrädare för Danske Bank att betala ut det aktuella lånet”, skriver Stockholms tingsrätt.
Tingsrätten konstaterar även att mannen med sina ekonomiska förhållanden inte hade kunnat få bolån med motsvarande villkor om riktiga uppgifter avseende arbete och arbetsinkomster hade använts.
Någon direkt ekonomisk förlust har inte gjorts gällande. Banken har dessutom haft pant i den bostad som köptes för de lånade pengarna.
”Skaderekvisitet förutsätter dock inte faktisk skada, utan det är tillräckligt att det funnits en beaktansvärd fara för slutlig förlust”, skriver tingsrätten
Tingsrätten skriver även att skada föreligger generellt om den vilseledde genom en transaktion utsätter sig för större fara för förlust än han eller hon räknat med.
Eftersom 53-åringen haft sämre återbetalningsförmåga än vad han uppgett har banken genom att bevilja det aktuella lånet utsatt sig för större fara för förlust än vad den räknat med. Det förhållandet att mannen kan ha haft en större summa pengar efter en Lottovinst på ett bankkonto i en annan bank än Danske Bank och som inte redovisats i låneansökan medför ingen annan bedömning, menar Stockholms tingsrätt.
”Vid en sammantagen bedömning anser tingsrätten sammantaget att det funnits en beaktansvärd fara för slutlig förlust för Danske bank. Skaderekvisitet i bedrägeribrottet är därför uppfyllt”, skriver tingsrätten.
Borde ha insett att banken skulle vilseledas
Tingsrätten bedömer sammantaget att 53-åringen måste ha insett att det fanns en överhängande risk för att banken skulle vilseledas genom oriktiga uppgifter och falska handlingar.
”Det framstår som helt uteslutet att han inte skulle ha förstått att låneförmedlaren sysslade med otillbörlig verksamhet. Tingsrätten finner att han i vart fall har förhållit sig likgiltig till risken för att banken vilseleddes genom förfarandet. Tingsrätten anser därför styrkt att N.N har handlat med straffrättsligt uppsåt”, skriver tingsrätten.
53-åringen döms för grovt bedrägeri.
Tingsrätten anser att brottets straffvärde motsvarar ett fängelsestraff om ungefär sex månader. Påföljden bestäms till villkorlig dom i förening med 100 dagsböter om 220 kronor.
Domen överklagades.
I hovrätten har 53-åringen yrkat att hovrätten ska ogilla åtalet eller i vart fall döma honom till en lindrigare påföljd.
Hovrätten har avgjort målet utan huvudförhandling och fastställde tingsrättens dom.
