Publicering sker på DO:s hemsida direkt efter stämningsbeslut och står kvar även om parterna når en förlikning.
Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, är en av de jurister som är kritiska.
– Jag förstår inte vad namnpubliceringen ska tjäna till. Syftet måste vara att på något sätt misskreditera bolagen, säger han i en intervju med tidningen.
Advokaten Mats Borgström som leder arbetsrättgruppen på DLA Nordic säger att hans byrå företrätt klienter som kommit överens med motparten om ett skadestånds storlek men att de sedan backat när de inser att förlikningen blir offentlig på DO:s hemsida.
Enligt Lag & Avtal motiverar DO namnpubliceringen med offentlighetsprincipen, allmänintresset och praktiska skäl.
– Vi har ingen möjlighet att dölja namnen. Vi är en statlig myndighet som lever under offentlighetsprincipen, säger diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg.
Myndigheten uppdrag är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och detta, menar Agneta Broberg, gör att det finns ett stort allmänintresse av att veta vilken aktör som medger diskriminering eller blir fälld i domstol.
Som exempel tar DO upp publiceringar som gjort att också fler drabbade parter fått information och därför också de kunnat stämma företaget.
För en arbetsgivare är fördelarna med förlikning många gånger en snabbare process och möjligheten till tystnadsplikt. Vem som haft rätt avgörs sällan, rapporterar Lag & Avtal.
Foto: Maja Suslin/TT
