Frågan i Blekinge tingsrätt var om mannen varit medveten om sitt eget handlande.
När kvinnan vaknade i parets säng satt hennes man gränsle över henne, tryckandes en kudde mot hennes ansikte. Efter ett tumult som kvinnan upplevde varade i tio minuter gav mannen upp.
Av utredningen framgick att mannen före och efter gärningen hade agerat på ett sätt som kan kännetecknas av medvetenhet.
Före kvävningsförsöket hade han gått ut i badrummet, hämtat sin morgonrock och lagt sig i sängen bredvid sin hustru. Därefter hade han tagit av sig morgonrocken och sedan försökt kväva frun. Efter tumultet hade han tagit på sig morgonrocken igen och satt sig i hallen. Där hade han, i ett lugnt samtal med hustrun och son, sagt att det var bäst för sönerna att båda föräldrarna försvann.
Den rättspsykiatriska utredningen visade att mannen vid tiden för gärningen led av en depression och att han varit i ett förvirrat tillstånd präglat av självmordstankar och skuldkänslor utan verklighetsförankring. Mannen hade haft bristande insiktsförmåga och inte sett andra alternativ än att ta livet av frun och sig själv.
Enligt utredningen finns det ett orsakssamband mellan mannens störning och kvävningsförsöket. Domstolen har inte hittat några rationella motiv till brottet och handlandet har skett i ett psykotiskt tillstånd.
Tingsrätten kommer fram till att mannen inte har varit i tillräcklig grad medveten om vad han har gjort. I brist på annan bevisning anser tingsrätten att mannen inte haft uppsåt och han frias därför från åtalet.
Foto: John Alexander Sahlin/TT
