Domstolen anser att miljökonsekvensbeskrivningen i målet är så bristfällig att den inte kan utgöra grund för ett ställningstagande till vilken inverkan erosionsskyddet skulle få på området.
Trafikverket ansökte om tillståndet att anlägga erosionsskydd längs en del av Klarälven i Torsby kommun. Som skäl uppgavs att en regional väg riskerade att rasa ner i älven om inga åtgärder vidtogs.
Den aktuella delen av älven utgör så kallat Natura 2000-område. Bland annat länsstyrelsen motsatte sig ansökan med hänvisning till de negativa miljöförändringar som verksamheten skulle orsaka.
Mark- och miljödomstolen konstaterade att erosionsskyddet visserligen medför att den naturliga erosionsprocessen stannar upp. Påverkan på Natura 2000-området skulle dock enligt domstolen bli marginell och fick anses acceptabel för att säkra vägen. Domstolen godkände därför Trafikverkets ansökan.
Mark- och miljööverdomstolen konstaterar nu att Klarälvens övre del bland annat är en gynnsam livsmiljö för flyttfåglar. En viktig struktur för livsmiljöerna är naturliga erosionsprocesser. Anläggande av erosionsskydd kommer att medföra en permanent förlust av en del av livsmiljöerna.
Vidare är det just älvens naturliga flöde och erosion som är anledningen till att älven är klassad som Natura 2000-område, konstaterar domstolen. Tillstånd för verksamheter i dessa områden får endast lämnas om den livsmiljö som ska skyddas inte skadas.
Domstolen anser inte att miljökonsekvensbeskrivningen i målet innehåller tillräckliga uppgifter om den samlade påverkan på livsmiljöerna som den planerade anläggningen skulle ge upphov till. Mot bakgrund av detta anser domstolen att miljökonsekvensbeskrivningen är så bristfällig att den inte kan utgöra grund för ett ställningstagande till verksamhetens inverkan på det aktuella området.
Mark- och miljööverdomstolen upphäver därför underinstansens dom och avvisar Trafikverkets ansökan.
Foto: Pontus Lundahl / TT
