Enligt en ny rapport från BRÅ lägger polis eller åklagare ner 96 procent av alla anmälda hot eller kränkningar på nätet.
Benjamin O J Boman, jurist som drivit näthats-mål, Alexandra Rodell från Institutet Juridik och Internet och Mats Heden från föreningen Juridikfronten anser att det är dags för en förändring av lagen om elektroniska anslagstavlor, BBS-lagen.
”Ändras lagens krav på att bara uppenbart brottsliga inlägg ska tas bort, så att den som administrerar en ideell elektronisk anslagstavla blir skyldig att ta bort alla fall av bland annat hets mot folkgrupp, blir det lättare att få bukt med dessa brott.”
De vill också se en utvidgning så att lagen även tar upp förtal och förolämpning.
”Det anonyma näthatet hade inte upphört genom sådana lagändringar, men det hade inte spritts lika lätt.”
I artikeln tar debattörerna upp ett fall där en person från en nazistorganisation fälldes i tingsrätten för ringa hets mot folkgrupp efter material som han spridit på sitt twitterkonto.
Mannen menade dock att flera personer haft tillgång till kontot och frikändes av Svea hovrätt. Domstolen ansåg att mannens invändning ”inte var så osannolik att den kan lämnas utan avseende”.
Debattörerna skriver att Svea hovrätts dom kan göra det svårare att åtala personer som begått brott på sociala medier men att alltså en skärpning av BBS-lagen skulle kunna vara en bra lösning.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
