Hoppa till innehåll
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Bolag får inte dra av 273 miljoner kronor i räntekostnader – nekas prövning i HFD


red@dagensjuridik.se red@dagensjuridik.se

Ladda ner handlingar Ladda ner handlingar

 

Skatteverket beslutade att neka ett svenskt aktiebolag avdrag för räntekostnader med totalt cirka 273 miljoner kronor för taxeringsåren 2010-2012.

Bolaget hade förvärvat delägarrätter från ett schweiziskt bolag som var ett företag i intressegemenskap. Räntekostnaderna avsåg ett koncerninternt lån från ett luxemburgskt bolag för förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskap. Lånet omfattades därför av begränsningarna i avdragsrätten för ränta som följer av inkomstskattelagen.

Inkomsten som motsvarade ränteutgiften skulle enligt Skatteverket inte ha beskattats av det luxemburgska bolaget med minst tio procent om bolaget bara skulle ha haft denna inkomst. Förvärvet och skulden som låg till grund för aktiebolagets ränteutgifter var inte huvudsakligen affärsmässigt motiverade och därmed medgavs bolaget inte avdrag för ränteutgifterna.

Bolaget överklagade besluten och yrkade att det skulle taxeras i enlighet med inlämnade deklarationer.

Förvaltningsrätten i Malmö ansåg inte att annat framkommit än att bolaget vid en tillämpning av bestämmelserna i inkomstskattelagen inte kunde medges avdragen för ränteutgifterna eftersom vare sig beskattningskravet enligt den så kallade tioprocentsregeln eller kravet på att grunden för ränteutgifterna var huvudsakligen affärsmässigt motiverade uppfylldes.

Inte heller ansåg förvaltningsrätten att en tillämpning av ränteavdragsbegränsningsreglerna stred mot EUF-fördraget. Överklagandet avslogs därför.

Kammarrätten i Göteborg instämde i förvaltningsrättens bedömning att bolaget inte kunde medges avdrag för ränteutgifterna enligt reglerna i inkomstskattelagen.

Kammarrätten anförde vidare att Skatterättsnämnden i tre förhandsbesked hade prövat om de delvis ändrade och skärpta ränteavdragsbegränsningsreglerna som gällde för ränteutgifter efter den 31 december 2012 var förenliga med etableringsfriheten. Nämnden fann då att en tillämpning av reglerna visserligen innebar en inskränkning i etableringsfriheten, men att inskränkningen kunde rättfärdigas.

Mot denna bakgrund avslog även kammarrätten bolagets överklagande.

Högsta förvaltningsdomstolen beslutar nu att inte bevilja prövningstillstånd i målet. Kammarrättens dom står därmed fast.

 

Foto: TT

Endast för dig som prenumererar
Ladda ner handlingar Ladda ner handlingar
Annons

Event & nätverk

Se alla event

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång
Annons