Målet rör det uppmärksammade mordfallet där en 41-årig man hösten 2013 attackerades i ett parkeringsgarage i Södertälje och sköts till döds framför ögonen på sin nioårige son.
En 23-årig man med kopplingar till det så kallade Södertäljenätverket åtalades och dömdes vid tingsrätten till 18 års fängelse för mord.
En 41-årig man som tidigare hade misshandlats av mordoffret åtalades för anstiftan till mordet. Han friades dock av tingsrätten.
Ytterligare personer stod också åtalade för en mer perifer inblandning i händelsen.
Domarna överklagades till Svea hovrätt som nyligen fastställde domen mot 23-åringen på 18 års fängelse för mordet.
41-åringen som åtalats för anstiftan befann sig dock på fri fot efter den friande domen i tingsrätten. Han har inte kunnat nås med en kallelse till den nya rättegången och han inställde sig inte heller till huvudförhandlingen i hovrätten.
Höll fast vid gärningsbeskrivning
Svea hovrätt beslutade att åtalet mot honom skulle prövas vid ett senare tillfälle medan åtalet mot bland annat den häktade 23-åringen skulle prövas omedelbart.
I samband med detta beslutade åklagaren att hålla fast vid sin gärningsbeskrivning mot 23-åringen – där den friade 41-åringen uttryckligen namnges som anstiftare av mordet – i stället för att göra en justering där anstiftaren inte namnges.
Hovrätten skriver i sina domskäl:
”Åklagaren har vidhållit gärningspåståendet i dess helhet, och hovrätten har då sett sig nödsakad att pröva frågor om det handlande som läggs X (41-åringen) till last, i den mån detta har betydelse för prövningen av åtalet i övrigt.”
23-åringen erkände under rättegången att han hade fått i uppdrag av ”någon eller några” att skjuta offret. Han vägrade dock att lämna några namn eller andra uppgifter om vem denna eller dessa anstiftare var.
Inte ställt utom rimligt tvivel
När rättegången var över kom hovrätten till samma slutsats som tingsrätten när det gällde 41-åringens inblandning i mordet.
Hovrätten skriver i sina domskäl:
”Som tingsrätten funnit är inte den stödbevisning som finns för Y:s (en medåtalads) berättelse av den styrka att det genom utredningen är ställt utom rimligt tvivel att Z (23-åringen) fått i uppdrag av X (41-åringen) att döda MÄ (offret).”
I början av denna vecka hade hovrätten satt ut ny tid för rättegång mot 41-åringen. Han uteblev dock även denna gång och hovrätten beslutade då om polishämtning – någonting som misslyckades.
Ingen häktning
Åklagaren, som redan inför rättegången i hovrätten begärde att 41-åringen skulle häktas, begärde nu igen att han skulle häktas med hänvisning till flyktfara. Eftersom 41-åringen är friad av tingsrätten så anser dock hovrätten att det krävs mycket starka skäl för att kunna häkta honom.
Hovrätten skriver i sitt protokoll från i onsdags:
”Tingsrätten har ogillat åtalet mot X (41-åringen) då den av åklagaren åberopade utredningen inte ansågs vara av sådan styrka att det var ställt utom rimligt tvivel att X gjort sig skyldig till anstiftan av mord. Hovrätten har efter åklagarens överklagande avslagit dennes yrkande att X skulle häktas och anförde då bl.a. att det inte hade tillkommit någon ny utredning av större betydelse för häktningsfrågan. Hovrätten fann att det inte fanns skäl att frångå huvudregeln om att det normalt inte är möjligt att besluta om häktning i ett fall som det förevarande.”
I sitt protokoll åberopar hovrätten också vad som framkommit vid den rättegång som redan har hållits i hovrätten mot den dömde gärningsmannen:
”Vid huvudförhandlingen lades i allt väsentligt den av åklagaren nu åberopade bevisningen fram och Y (den medåtalade) bekräftade vad han tidigare uppgett under polisförhör. Hovrätten fann emellertid att det inte var ställt utom rimligt tvivel att skytten hade fått i uppdrag av X att döda målsäganden.”
Foto: Bertil Ericson/TT
