Den 59-åriga kvinnan förnekade att hon slagit till barnet men henne kollega sa i vittnesförhören vid Attunda tingsrätt att hon hade sett händelsen på ett par meters avstånd.
Enligt kollegan hade kvinnan slagit barnet med höger hand över hans vänstra kind. Slaget hade varit så hårt att pojken ramlat omkull.
Den 59-åriga kvinnan, å sin sida hävdar att hon särade på två pojkar som bråkade och att hon tog den ene pojkens spade varpå denne blev ledsen och att hon då tog upp honom, tröstade honom och därefter torkade hans tårar.
Enligt 59-åringe stod hon med ryggen mot sin kollega som befann sig tio till femton meter bort.
”Handlade om reflex”
Kollegan berättade också att hon därefter sagt till kvinnan att man ”inte får göra så”.
Kvinnan skulle då enligt kollegan ha svarat att hon visste det men att det hade varit ”en reflex”.
Tingsrätten anssåg att det inte fanns någon stödbevisning i målet och kom fram till att åtalet inte var styrkt. Kvinnan friades därför.
”Att det inte finns någon stödbevisning är särskilt problematiskt vad gäller den smärta och rodnad som X (barnet) påstås ha fått. Att X varit röd på kinden kan enligt tingsrätten – i brist på ytterligare utredning – bero på många andra omständigheter än att Y (förskolefröken) slagit honom. Hur Z (kollegan) kunnat dra slutsatsen att rodnaden härrör från slaget har inte framkommit.”
Trovärdigt vittne
Svea hovrätt anser att kollegan, som lämnat sina uppgifter under ed, beskrivit händelsen på ett trovärdigt och nyanserat sätt. Domstolen menar också att inget talar för att kollegan skulle vilja komma med falska anklagelser om brott.
Hovrätten skriver i sina domskäl:
”Hovrätten fäster därför tilltro till hennes uppgifter. V (vittnet) har haft goda förutsättningar att observera händelsen. Dessutom har X 8den tilltalade) strax efter händelsen till V bekräftat att hon varit medveten om att hon gjort fel genom att säga att hon visste att man inte fick göra så, att det bara varit en reflex och att det svartnade för ögonen på henne. Under sådana förhållanden finns det heller inte något utrymme för att V skulle ha misstagit sig.”
Bedöms som ringa
Efter att ha lagt ihop dessa förutsättningar anser hovrätten att det genom kollegans uppgifter är bevisat att kvinnan uppsåtligen slagit till barnet på kinden. Domstolen anser att slaget förmodligen gjort ont men eftersom det inte finns några bevisade skador eller bevis för att slaget varit särskilt hårt bedöms gärningen som ringa.
Förskolefröken döms till 50 dagsböter à 50 kronor.
En hovrättslagman är skiljaktig och anser att det finns utrymme för att kollegan kan ha misstagit sig och dragit fel slutsatser kring vad kvinnan gjort. Hovrättslagmannen anser därför att kvinnan borde frias.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
