Som utgivare av lagboken ingår bland annat att granska författningar, skriva korta sammanfattningar av viktiga rättsfall och bestämma hur stor del av författningarna som ska med.
– Är den alltför perifer kanske den inte ska tas med alls, säger Johan Munck, till iusbäraren.
Den stora utmaningen som utgivare är platsbristen.
– Lagboken får inte svälla för mycket och volymen som den ser ut idag är på gränsen. Vi vill gärna undvika fler än en lagbok. Det har varit ett problem i alla tider och man har kommit rätt långt med att göra tunna sidor men nu kan de nog inte bli så mycket tunnare. Årets lagbok har därför en ny typografi och tack vare den sparade vi sidor, men den är fortfarande för tjock.
För att kunna avgöra vilka lagar som platsar används statistik från nätdatabaser.
– Tidigare centrala lagar som växellagen och checklagen som det finns massor av rättsfall på används till exempel inte så mycket längre, dem har vi satt med liten stil.
Trots konkurrensen om utrymmet får vissa obsoleta lagar vara kvar.
– Det var det en väldig diskussion för några år sedan om till exempel gamla byggningabalken skulle vara kvar, men den innehåller bara ungefär 30-40 sidor så det hade inte betytt så mycket för utrymmet om vi tagit bort den. Bestämmelser som ”Huru svin må i ollonskog släppas” finns kvar av gammal tradition.
Enligt Johan Munck säljs ungefär 20 000 exemplar av lagboken varje år. Siffran har varit ganska oförändrad trots ett ökat antal jurister.
– Frågan är om vi kommer ha en lagbok framöver. För 20 år sedan trodde inte förlaget att vi skulle ha en lagbok idag men det har vi ju, säger Johan Munck till iusbäraren.
Foto: Nordstedts Juridik, Fredrik Sandberg/TT
