Totalt 326 personer dömdes till livstids fängelse under perioden 1975–2013 enligt Brå, som har studerat utvecklingen av livstidsdomar.
Antalet personer som dömdes till livstids fängelse per år ökade kraftigt fram till mitten av 00-talet, för att sedan minska.
Ökningen av antalet livstidsdömda kan inte förklaras av att brotten blev grövre eller att antalet mord ökade.
Däremot skärptes förutsättningarna för att döma till rättspsykiatrisk vård 1992, då man införde begreppet allvarlig psykisk störning.
– Skärpningen medförde att en del personer, som tidigare fått rättspsykiatrisk vård, numera döms till livstids fängelse istället, säger Lisa Westfelt, utredare på Brå.
– Ökningen av antalet livstidsdömda kan också sättas i samband med att praxis utvecklats mot en allt strängare syn på våld i allmänhet, och därmed även på det dödliga våldet.
Sedan mitten av 00-talet har antalet livstidsdomar dock minskat, till följd av förändringar i praxis och lagstiftning kring straff för mord. Det har lett till en omfördelning från livstidsdomar till långa tidsbestämda straff, skriver Brå.
År 2014 skärptes dock straffet för mord ytterligare, och livstidsstraffet ska numera utgöra normalstraffet för detta brott.
– Sannolikt kommer de straffskärpningar för mord som genomfördes 2014 att leda till att antalet livstidsdomar ökar igen, säger Lisa Westfelt.
Den strafftid som livstidsdomarna omvandlats till har blivit längre över tid.
Perioden 1965-1974 låg medelvärdet för tidsomvandlade livstidsstraff på 14 års fängelse, medan det under perioden 2005-2013 ökat till nästan 25 års fängelse.
Skillnaden mellan den kortaste och längsta strafftiden har ökat under 2000-talet och var som störst år 2013, med 33 års skillnad.
– Praxis kring verkställighetstider vid omvandling av livstidsstraff har alltså blivit strängare under 2000-talet än under 1970- och 80-talen. Utvecklingen kan sättas i relation till en allt strängare syn på allvarliga våldsbrott och en rad straffskärpningar för bland annat mord, där även de omvandlade livstidsstraffen anpassats till högre straffskalor, säger Lisa Westfelt.
Foto: Jessica Gow / TT
