Förra året skärpte riksdagen kraven på lekmannadomarna:
Från den 1 september kan domstolarna begära utdrag ur polisens belastningsregister.
En nämndeman får inte ha försatts i konkurs.
Det har blivit lättare för domstolarna att avsätta nämndemän som begått brott eller på annat sätt visat sig vara olämpliga.
För att understryka att nämndemannauppdraget inte är politiskt så väljs de inte längre i anslutning till val av kommun- och landstingsfullmäktige.
Dessutom har det blivit obligatoriskt att nämndemännen ska genomgå en särskild introduktionsutbildning.
Trots förändringarna är systemet fortsatt hårt kritiserat – både bland allmänheten och i domstolarna.
Legally yours har frågat drygt 240 lagfarna domare vad de tycker om nämndemannasystemet. Var fjärde återkom med svar:
10,9 procent av de svarande uppgav att ”nuvarande utformning fungerar bra”.
Drygt var fjärde – 27,3 procent – tycker att systemet helt ska tas bort.
Över hälften – 54,5 procent – tycker att nämndemännen ska vara kvar, men vill att systemet ändras.
7,3 procent har ingen åsikt.
Mårten Schultz, professor i civilrätt och flitig debattör av rättsfrågor:
– Det är intressanta siffror. Mest förvånande att så få ändå vill behålla den ganska långa traditionen av det traditionella nämndemannasystemet, säger han, till Legally Yours.
PETER JOHANSSON
Foto: Chrisphe Ena/TT
Se hela undersökningen och beställ Legally Yours inbundna årsutgåva Straff- och processrätt genom att mejla till marcus.bouvin@blendow.se