En utredning har på uppdrag av regeringen sett över lagen om undersökning av olyckor och förordningen om undersökning av olyckor samt sekretessen vid sådana utredningar.
Datainspektionen har granskat utredningens förslag och är positiv till att förslagen innebär en enhetligare och tydligare reglering.
I utredningen föreslås Statens haverikommission få en förstärkt roll som olycksutredande myndighet.
Regler saknas
I sitt yttrande flaggar dock Datainspektionen för att Statens haverikommission då kan komma att hantera stora mängder integritetskänsliga uppgifter om enskilda personer.
– Men vilka regler som ska gälla för hanteringen av dessa personuppgifter berörs överhuvud taget inte i förslaget, säger Datainspektionens jurist Oskar Öhrström.
I det fortsatta arbetet måste det därför göras en analys som beskriver hur förslaget kommer att påverka enskildas personliga integritet och väga det intrånget mot haverikommissionens behov av att hantera uppgifterna, anser DI.
Den personliga integriteten
En sådan analys bör bland annat innehålla en beskrivning av vilka slags uppgifter som kommer att hanteras av haverikommissionens utredningar av olyckor, en redogörelse för behov av och ändamål för de personuppgifter som hanteras, en beskrivning av vilka som ska få komma åt uppgifterna, en bedömning av hur länge uppgifterna ska få sparas i identifierbart skick och en redogörelse för hur personuppgifterna ska skyddas.
– Först när en sådan analys är gjord kan Datainspektionen göra en bedömning av vilka konsekvenser förslaget får för skyddet av den personliga integriteten.
Känsliga personuppgifter
I ett separat delbetänkande redovisar utredningen en analys av de register över olyckor som finns på transportområdet. Ett av dessa register innehåller uppgifter om över 600 000 rapporterade olyckor och skadefall.
Registret innehåller ”en stor mängd känsliga personuppgifter rörande ett stort antal individer och får betecknas som mycket integritetskänsligt”, skriver Datainspektionen i sitt yttrande.
Datainspektionen ifrågasatte redan 2004 om registret var tillåtet enligt personuppgiftslagen, och har sedan dess flera gånger pekat på behovet av att det tas fram en författning som reglerar hur registret får användas.
– Därför är det anmärkningsvärt att utredaren inte haft ett tydligt uppdrag att utreda behovet av författningsreglering av registret och lämna förslag på hur en sådan reglering ska se ut, säger Oskar Öhrström.
Foto: Vilhelm Stokstad / TT
