Det var fråga om ett grovt förtal när nättidningen Samhällsnytt i september 2020 pekade ut en journalist på Dagens Nyheter som ”misstänkt jihadist”.
Det slår Högsta domstolen fast och dömer nättidningens ansvarige utgivare.
I september 2020 publicerade nättidningen Samhällsnytt en artikel med rubriken ”Misstänkt jihadist blev journalist på Dagens Nyheter”. Artikeln syftade på en DN-anställd som kort dessförinnan hade skrivit en krönika där han berättade om sitt liv i Syrien innan han flydde till Sverige med anledning av kriget.
I artikeln på Samnytt ifrågasattes DN-journalistens beskrivning av hemstaden och i ingressen stod det att beskrivningen väckte frågetecken kring ”vad slags journalistik och/eller annan verksamhet som [journalisten] ägnat sig åt där för att komma i åtnjutande av Al Nusra-frontens och al-Qaidas beskydd och gunst”. DN-journalisten namngavs med för- och efternamn och till artikeln fanns även en bild på honom bifogad.
Ansvarig utgivare åtalades
En nu 64-årig man som är ansvarig utgivare för Samnytt fälldes senare i Stockholms tingsrätt för yttrandefrihetsbrottet grovt förtal med anledning av artikeln.
Mannen har medgett publiceringen som sådan, men gjort gällande att det inte har handlat om förtalsgrundande uppgifter. Publiceringen har dessutom varit försvarlig och det har funnits skälig grund för uppgifterna.
Juryn bekräftade i sin bedömning att publiceringen utgjort grovt förtal. Frågan tingsrätten hade att avgöra var om gärningen varit brottslig, hur den i så fall skulle rubriceras samt om skadestånd skulle utgå.
Delades 128 gånger
I egenskap av journalist har man viss makt och inflytande – och detta innebär att man i högre grad än andra kan behöva tåla granskning. Uppgifterna som Samnytt publicerat fick också sägas ha haft ”ett visst nyhetsvärde”, konstaterade tingsrätten. Att publicera journalistens namn och bild hade dock inneburit ett mycket tydligt utpekande och 64-åringens angivna syfte – att får svar från journalisten och bidra med information till andra nyhetsredaktioner – kunde inte anses godtagbart som skäl. Publiceringen hade med andra ord inte varit försvarlig och det saknade därför betydelse om uppgifterna varit sanna eller om det funnits skälig grund för dem.
Artikeln från Samnytt har delats i öppna grupper på Facebook med totalt närmare 137 000 följare. Den har delats 128 gånger, fått 707 reaktioner och 54 kommentarer – och kan ha delats i än större utsträckning i slutna grupper och på användares privata profiler. Samnytt har under våren och sommaren 2020 också haft över fyra miljoner besökare i månaden på sin webbplats.
Uppgifterna hade enligt tingsrätten därmed spridits till ett mycket stort antal personer och innehåller mycket allvarliga påståenden som måste ses i ljuset av den utpekades bakgrund som flykting från Syrien samt hans roll som journalist. Detta – i kombination med utpekandet med namn och bild – gjorde att gärningen skulle rubriceras som grovt förtal, slog tingsrätten fast.
Dömdes till 40 dagsböter
Straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff men 64-åringen – som är tidigare ostraffad – dömdes istället till villkorlig dom och 40 dagsböter på totalt knappt 15 000 kronor.
Publiceringen hade också inneburit ett angrepp på journalistens ära som motiverar skadestånd. Tingsrättens skrev:
”Uppgifterna har fått en omfattande spridning och har väckt mycket negativ uppmärksamhet, vilket bl.a. framgår av det urval av kommentarer som publicerats i anslutning till artikeln och som åberopats som bevisning i målet. Med hänsyn till [journalistens] ursprung i Syrien anser tingsrätten även att det får anses ha funnits en särskild risk för att de som tagit del av uppgifterna har fäst tilltro till dem. [Journalisten] har visserligen i sin roll som journalist haft ett forum för att bemöta uppgifterna, men tingsrätten anser ändå att han som utpekad individ befunnit sig i en underlägsen position som inneburit begränsade möjligheter för honom att tillbakavisa uppgifterna.”
Sammantaget ansåg tingsrätten att ett skadestånd på 30 000 kronor var skäligt och 64-åringen ålades genom domen att betala denna summa.
Dömdes även i hovrätten
64-åringen överklagade, men fälldes även i Svea hovrätt.
64-åringen hade, så som tingsrätten funnit, lämnat förtalsgrundande uppgifter om journalisten. Hovrätten gjorde däremot en annan bedömning än underinstansen i frågan om försvarlighet.
Prövningen ska utgå från hypotesen att uppgifterna var riktiga – och hovrätten skulle alltså basera försvarlighetsprövningen på att Samnytt vid publiceringen i vart fall haft skälig grund för sina påståenden att journalisten var misstänkt jihadist och att han kommit i åtnjutande av al-Nusra-frontens och al-Qaidas beskydd och gunst, konstaterade man.
Försvarligt att identifiera honom
Dagens Nyheter är en stor dagstidning och ”betydande medieaktör” i Sverige – och journalisten har haft en inte obetydlig roll på tidningen där han skrivit om ämnen med anknytning till sin bakgrund och även blivit uppmärksammad i andra medier. Uppgifterna fick mot denna bakgrund anses ha haft ”ett betydande allmänintresse”, samtidigt som journalisten haft en position där han fått tåla en i sammanhanget relevant publicering avseende sin person. Uppgifterna gällde dessutom journalistens bakgrund specifikt och avsåg alltså inte mer allmänt förekommande missförhållanden.
Hovrättens slutsats var att det hade varit försvarligt att identifiera journalisten. Det hade också varit försvarligt att publicera uppgifterna, även om publiceringen ”kunde ha utformats på ett mer nyanserat och mindre tillspetsat sätt”, skrev hovrätten.
Domstolen gick därefter vidare och prövade om det var visat att uppgifterna var sanna eller om 64-åringen haft skälig grund för dem. Utredningen visade inte att uppgifterna var sanna och 64-åringen hade heller inte kunnat visa på förhållanden som medfört skälig grund för uppgifterna.
Hovrätten: Förtalsgärningen styrkt
Att journalisten bott och varit verksam i en stad som kontrollerats av flera oppositionsgrupper, däribland Al Nusra-fronten, räckte här inte för att grunda påståendet att journalisten var misstänkt jihadist eller hade kommit i åtnjutande av Al Nusra-frontens eller Al-Quaidas beskydd och gunst. Hovrätten betonade här att några konkreta omständigheter som talade för uppgifternas riktighet inte framkommit och att den omständigheten att journalisten bara delvis svarat på Samnytts frågor förändrade inte denna bedömning.
”När en publicering, som i detta fall, gäller allvarliga (om än insinuanta) anklagelser måste fakta kontrolleras så långt omständigheterna medger”, betonade hovrätten. Samnytt hade här inte ens vidtagit begränsade åtgärder för att kontrollera uppgifternas riktighet. Förtalsgärningen var därmed styrkt.
HD prövar
Hovrätten anslöt sig i den fortsatta bedömningen helt till tingsrättens dom, med avseende på rubricering, påföljd och skadestånd.
64-åringen överklagade och Högsta domstolen, HD, beslutade tidigare i år att meddela prövningstillstånd i målet. ”I målet aktualiseras frågan om vissa uppgifter, som har publicerats om en journalist på en webbsida, är sådana att de kan leda till straffansvar för förtalsbrott”, skrev HD då i ett pressmeddelande.
Journalister kan betraktas som offentliga personer
Högsta domstolen slår i domen fast att uppgifterna som åtalet avser är förtalsgrundande.
När det gäller försvarlighetsbedömningen skriver HD att ”politiker och andra makthavare får tåla mer än andra i form av kritisk granskning och värdering” och konstaterar att detta även gäller den som ”på annat sätt frivilligt har framträtt i den offentliga debatten eller på ’den offentliga scenen'”. Enligt HD kan journalister ha en sådan offentlig roll och ställning att de bör betraktas som offentliga personer som får tåla mer granskning och värdering än andra.
Enligt Högsta domstolen krävs dock i regel att det finns ett samband som gör att de lämnade uppgifterna är relevanta med hänsyn till personens yrke eller ställning för att uppgiftslämnandet ska anses försvarligt. Här krävs dock att bedömningen görs utifrån omständigheter i det enskilda fallet, skriver HD.
Döms för grovt förtal
I detta fall anser HD att det varit försvarligt att publicera uppgifterna – även om publiceringen var ägnad att utsätta journalisten för andras missaktning. För att publiceringen ska vara ansvarsfri krävs dock att det rört sig om sanna uppgifter alternativt att det funnits skälig grund för dessa.
Enligt HD har uppgifterna dock inte varit sanna – och det har inte heller funnits skälig grund för dem. Eftersom den ansvarige utgivaren anses ha känt till och medgett publiceringen ska han dömas för förtal.
Högsta domstolen bedömer att det varit fråga om ett grovt förtal och hovrättens dom fastställs nu. (Blendow Lexnova)
