I sin studie har hon undersökt hur sexualbrott kan särskiljas från andra våldsbrott och kränkningar i straffrätten.
Från moral till individens integritet
Avhandlingen tar avstamp i 1864 års strafflag där straffbara sexuella handlingar gick under benämningen sedlighetsbrott.
– Under denna period var utgångspunkten att de här brotten var ett hot mot samhällets moral och ordning. Senare, under första hälften av 1900-talet kom fokus mer att riktas mot att det var den individens integritet som skulle skyddas, säger Linnea Wegerstad.
Genom brottsbalksreformen 1953-1965 får de så kallade sedlighetsbrotten den struktur som känns igen från dagens lagstiftning.
Moraltänket ska bort och istället ersättas med vetenskap. Vid den här tiden lyfts också idén om individens sexuella integritet och att detta är någonting som ska skyddas.
– Skyddsintresset för sexuell integritet visar på sexualitet som något positivt. Sexualiteten ska frigöras från tidigare repressiv strafflagstiftning.
Sexuell integritet oklart
Men vad som från lagstiftningshåll kom att menas med sexuell integritet är oklart. Frågan om vad som ska bestraffas som sexuellt kränkande beteende blir domstolarnas uppgift att tolka.
– Det blir domstolen som tillexempel ska ta ställning till om en beröring har utförts på ett ”sedlighetssårande sätt” eller om en blottning har som syfte att väcka anstöt.
I avhandlingen studerar Wegerstad även lagstiftningsreformer från brottsbalkens tillkomst år 1965 till 2013 års sexualbrottsreform. Också här blir det tydligt att det finns motstridigheter kring vad sexuella integriteten innefattar. Å ena sidan kan den sexuella integriteten definieras utifrån offrets upplevelse av kränkningen, å andra sidan kan definitionen utgå från gärningspersonens handlingar och vad som varit motivet bakom handlingarna.
– I flera domstolsavgöranden där åtalet ogillas för sexuellt ofredande med hänvisning till att den tilltalades avsikt inte var sexuell, så döms det för ofredande istället. Jag tolkar det som att brottskategorin sexualbrott, när det ställs på sin spets gäller för handlingar som antas ge uttryck för sexuellt begär.
Enligt Linnea Wegerstads forskning är det särskilt tydligt att gärningspersonens avsikt spelar roll när handlingar inte innefattar könsorgan eller när det inte alls finns kroppsliga handlingar inblandade.
Sexuell handling underförstått
I avhandlingen studeras alla fall av sexuellt ofredande mellan åren 2008 och 2013 som nått högsta instans. Det visar sig att det i domstolarna är underförstått vad som gör att en handling har sexuell innebörd. I domskälen står det bara kort att handlingen har en sexuell innebörd eller inriktning eller att gärningens syfte har varit att tillfredsställa gärningspersonens sexualdrift.
– Det framgår inte av domskälen vad det närmare innebär.
Först när domstolen i två fall slår fast att handlingen inte hade sexuell karaktär förklaras det i domskälen varför kraven för en sexuell handling inte är uppfyllda.
– Domstolen vet vad som är en kränkning av sexuell karaktär eftersom domstolen helt enkelt ”känner igen den här typen av gärning.” Det är en sådan gärning som tidigare bedömts som sexuellt ofredande, i förarbeten, i lagkommentarer och i tidigare avgöranden.
Läs avhandlingen här.
Foto: Matilda Arvidsson
