Fallet hamnade först i Malmö tingsrätt som konstaterade att föreståndaren på den privata förskolan gjort sig skyldig till ringa tjänstefel när hon inte tillräckligt snabbt gjort en så kallad orosanmälan till socialtjänsten.
Föreståndaren hade fått veta att ett barn hade lämnat uppgifter som kunde tyda på sexuella övergrepp från en anställd på förskolan.
Tingsrätten: Ringa brott
Tingsrätten bedömde brottet som ringa. Ringa tjänstefel är inte straffbart och föreståndaren friades därför från åtalet.
Domstolen ansåg bland annat att en orosanmälan inte med säkerhet hade lett till att de övergrepp som senare konstaterats hade kunnat stoppas tidigare än vad som nu skett.
Hovrätten över Skåne och Blekinge friade också kvinnan men av en annan anledning. Hovrätten hänvisade istället till att orosanmälningar inte omfattas av tjänstefelsansvaret eftersom anmälningarna inte kunde anses utföras ”vid myndighetsutövning”.
HD återförvisade ärendet
När fallet sedan hamnade på Högsta domstolens bord upphävde de hovrättens dom och konstaterade att orosanmälningar visst omfattas av tjänstefelsansvaret.
HD hänvisade bland annat till det mycket nära sambandet mellan anmälningar och socialnämndens myndighetsutövning och att en orosanmälan indirekt har rättsliga konsekvenser för barnet ifråga.
Dömer för tjänstefel
Hovrätten över Skåne och Blekinge, dit målet återförvisats, dömer nu föreståndaren för tjänstefel.
Först när föreståndaren fått indikationer om att ett andra barn utsatts för sexuella övergrepp har hon anmält saken till socialnämnden. Det hade då gått nio dagar sedan hon först fick uppgifter om misstankarna som då rörde ett annat barn.
Nio dagar är enligt hovrätten ett ”inte obetydligt dröjsmål” med att fullgöra anmälningsskyldigheten och föreståndaren har därför vid myndighetsutövning inte gjort det hon ska göra.
Domstolen anser också att det varit oaktsamt av föreståndaren att dröja med anmälan även om det är förståeligt att hon, så som hon själv uttryckt det, blivit ”ställd” av situationen.
Hade kunskap
Föreståndaren hade fyra års erfarenhet och hade varit på kurs där hon bland annat fått lära sig att anmälningsskyldighet gäller vid minsta misstanke om att ett barn far illa. Trots detta förhöll hon sig relativt passiv till dess att hon blev kontaktad av en annan vårdnadshavare med liknande misstankar.
Domstolen gör en sammatagen bedömning och slår fast att föreståndarens agerande inte kan ses som ringa. Hon döms därför till 30 dagsböter för tjänstefel av normalgraden.
Skiljaktigt hovrättsråd
Ett skiljaktigt hovrättsråd anser att det är oklart om anmälningsskyldigheten över huvud taget gäller i situationer som denna och anser att föreståndaren oavsett detta inte kan anses ha varit vårdslös. Han anser att kvinnan borde frias från tjänstefelsåtalet.
Foto: Hasse Holmberg/TT
