Inspektionen för vård och omsorg, IVO, avslog boendets ansökan om byte av föreståndare. Boendet ligger i Småland och arbetar med vuxna personer med psykiska funktionshinder enligt socialtjänstlagen.
Boendet överklagade och begärde att sjuksköterskan skulle godkännas som föreståndare. Som grund angavs bland annat att IVO hade fattat sitt beslut utan att ta hänsyn till mannens samlade utbildning.
Förvaltningsrätten i Stockholm konstaterade att det av utredningen framgick att mannen hade en sjuksköterskeexamen inom allmän hälso- och sjukvård samt att han är specialistutbildad till distriktssköterska.
Förvaltningsrätten skrev i sin dom:
”För att X (sjuksköterskan) ska godkännas som föreståndare i verksamheten ska han enligt förarbetena (prop. 1996/97:124 s. 186) ha lämplig utbildning, tidigare erfarenhet och vitsordad personlig lämplighet. Det framgår inte av förarbetsuttalandet vad som ska anses utgöra en lämplig utbildning för en föreståndare vid ett hem för vård eller boende. Det ger inte heller något uttryckligt stöd för att en föreståndare ska ha fullgjort en specifik utbildning eller att utbildningen ska ha en viss längd. En individuell bedömning av vad som är en lämplig utbildning måste därför göras i varje enskilt fall”.
26 års erfarenhet
Förvaltningsrätten ansåg att mannen har lämplig utbildning för tjänsten som föreståndare – inte minst eftersom han har arbetat med vård och omsorg i över 26 år och har goda vitsord. Han har mångårig erfarenhet av att arbeta med personer med fysiska och psykiska funktionshinder och har även arbetat med avvikelsehantering inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst.
Mot denna bakgrund kom förvaltningsrätten fram till att mannen var lämpad som föreståndare för handikappboendet och man gick alltså därför på handikappboendets linje.
Kammarrätten ger IVO rätt
IVO överklagade till Kammarrätten i Stockholm som skrev i sin dom:
”Frågan i målet är om bolaget kan bedriva verksamhet med god kvalitet och säkerhet med X som föreståndare. Enligt förarbetena till 7 kap. 2 § SoL anges följande. Kraven på kvalitet och säkerhet i institutionsvård och heldygnsomsorg för samhällets mest utsatta grupper såsom barn, ungdomar, funktionshindrade och äldre måste ställas högt om syftet med insatserna ska uppnås. Den som förestår verksamheten, dvs. utövar den dagliga ledningen, bör därför ha lämplig utbildning. Till detta krävs också tidigare erfarenhet av liknande verksamhet, liksom vitsordad personlig lämplighet (prop. 1996/97:124 s. 146 f).”
Kammarrätten konstaterade att mannen vid tidpunkten för IVO:s beslut saknade utbildning inom socialtjänstlagstiftningens område och att hans dokumenterade erfarenhet av personer med psykisk funktionsnedsättning är begränsad. Han hade därför inte de kvalifikationer och den utbildning som krävts för att verksamheten skulle kunna bedrivas med god kvalitet och säkerhet, enligt kammarrätten.
Kammarrätten ansåg att det inte var tillräckligt att tillståndet förenas med villkor. Enligt kammarrätten hade IVO haft grund för sitt beslut att avslå bolagets ansökan om att godkänna mannen som föreståndare för verksamheten. Kammarrätten gick därför på IVO.s linje och sjuksköterskan får inte bli föreståndare.
Foto: Anders Wiklund/TT
