Lagen som ger papperslösa rätt till subventionerad vård började gälla sommaren 2013.
Den omfattar ”vård som inte kan anstå” – ett begrepp som har kritiserats inom vårdsektorn för att vara luddigt – samt mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Papperslösa barn har rätt till vård på samma villkor som andra barn inom landstinget.
Statskontoret har nu utvärderat hur väl lagen efterlevs genom intervjuer med administrativ personal vid samtliga landsting och via uppföljningar som frivilligorganisationer har gjort.
Slutsatsen i Statskontorets rapport är att ”de flesta” papperslösa som söker vård också får subventionerad vård enligt lagen.
Bristande kunskaper största hindret
Men den slutsatsen motsägs av Johannes Mosskin, generalsekreterare för organisationen Läkare i Världen, som arbetar för alla människors lika rätt till hälso- och sjukvård. Orghanisationen har drivit en klinik för papperslösa sedan 1995.
– En femtedel av dem som söker hjälp hos oss får inte den vård de har rätt till, säger han till Dagens Nyheter.
I rapporten slår Statskontoret också fast att det största hindret mot tillämpning av lagen är bristande kunskaper bland vårdpersonal om vad lagen innebär. I den analysen får myndigheten medhåll av Läkare i Världen.
– Trots att flera frivilligorganisationer under lång tid slagit flera larm om att det finns felaktigheter i landstingets information och brister i vårdpersonalens kunskaper om vad som gäller så är okunskap fortfarande det största hindret, säger Johannes Mosskin till DN.
Enligt Statskontoret måste landstingen nu förbättra arbetet med att föra ut kunskap om den nya lagen och om vilken vård papperslösa har rätt till.
Mindre efterfrågan än väntat
I rapporten konstateras också att staten räknat med att efterfrågan på vård skulle vara betydligt högre än vad den har varit. Landstingen har i genomsnitt fått tre gånger så stor ersättning för vård till papperslösa jämfört med vad denna vård faktiskt kostat.
– Mest troligt beror det på att informationen om lagen inte nått fram till målgruppen, de papperslösa. Men det beror också på att de felaktigt nekas vård. Kostnaderna kommer sannolikt att öka i takt med att kunskaperna om den sprids, säger Johannes Mosskin till Dagens Nyheter.
Foto: Johan Nilsson / TT
