Högsta domstolen sätter stopp för utlämningen av en man som påstås vara medansvarig för kuppförsöket i Turkiet 2016 och för att ha varit med i Gülenrörelsen.
Enligt HD finns nämligen flera hinder mot utlämning.
– Det står klart att det i det här fallet finns flera hinder mot utlämning. Det gäller att kravet på dubbel straffbarhet inte är uppfyllt avseende den ena brottsmisstanken. Det är dessutom fråga om politiska brott, säger justitierådet Petter Asp i ett pressmeddelande.
Enligt Turkiet är mannen bland annat misstänkt för ”att ha försökt att omstörta den konstitutionella ordningen samt ha varit ”medlem i en väpnad terrororganisation som planerade att störta Turkiets regering med våld eller förhindra [den] från att utföra förvaltningsuppgifter” under juli 2016.
Riksåklagaren har motsatt sig utlämning av mannen med hänvisning till utlämningslagen – och nu står det klart att Högsta domstolen går på RÅ:s linje.
Ingen dubbel straffbarhet
I dagens beslut konstaterar Högsta domstolen att att mannen varit chefredaktör för en dagstidning som påstås ha haft kopplingar till Gülenrörelsen samt att mannens påstås ha haft kopplingar till personer med höga positioner inom samma rörelse. Han påstås också ha framfört propaganda i tidningen samt publicerat inlägg på sociala medier som tydde på att han både kände till och hade förberett sig på kuppförsöket 2016. Mot den bakgrunden anses han vara medansvarig.
Enligt HD är kravet på dubbel straffbarhet inte uppfyllt när det handlar om påståendet att mannen varit med i Gülenrörelsen. Detta eftersom det idag inte finns någon kriminalisering av deltagande i en terrororganisation. Samröre med terrorism är visserligen ett näraliggande brott, men HD slår fast att den bestämmelsen kräver att samröret ”tar sig uttryck i vissa konkreta gärningar som anges i paragrafens olika punkter”. Att mannen skulle ha vidtagit någon sådan konkret gärning har, enligt HD, inte påståtts och det kan inte heller anses ha påståtts att han främjat en sådan konkret gärning eller att han gjort något som uppfyller kraven på stämpling till brott.
Flera hinder mot utlämning
Högsta domstolen slår vidare fast att det finns hinder mot utlämning då det rör sig om politiska brott. Dessutom har mannen tidigare beviljats flyktingstatus här med hänvisning till risken för förföljelse – och det föreligger därför även hinder även därför.
– Det står klart att det i det här fallet finns flera hinder mot utlämning. Det gäller att kravet på dubbel straffbarhet inte är uppfyllt avseende den ena brottsmisstanken. Det är dessutom fråga om politiska brott. Och det finns också en risk för förföljelse grundad på den här personens politiska uppfattning. Utlämning kan alltså inte ske, säger justitierådet Petter Asp i ett pressmeddelande.
