Så många som 41 procent av alla anmälda digitala hatbrott sker på sociala medier.
Allra vanligast är de främlingsfientliga och rasistiska hatbrottsmotiven.
Det framgår av en ny rapport från Brå.
Vartannat år genomför Brå en undersökning över antalet anmälda hatbrott i Sverige. I fjol publicerades en rapport som visade att cirka 14 procent av de polisanmälda hatbrotten för 2020 skett i digitala miljöer. Bråhar därför valt att fördjupa kunskapen kring digitala hatbrott.
Underlaget baserades på 489 stycken hatbrottsmarkerade polisanmälningar med, av Brå, identifierat hatbrottsmotiv samt digital brottsplats år 2020.
Hatbrott på sociala medier
I Brå:s fördjupande rapport framgår det att de allra flesta polisanmälda digitala hatbrott under 2020 skett på sociala medier (41 procent) eller via digitala samtals- och kommunikationstjänster (34 procent).
Det var allra vanligast med de främlingsfientliga och rasistiska hatbrottsmotiven (44 procent), därefter följde hatbrott mot religiösa grupper (27 procent), hbtqi-relaterade hatbrott (16 procent) och ospecificerade hatbrottsmotiv (13 procent).
”Det som var utmärkande för de digitala hatbrotten är dels att kategorin hatbrott mot religiösa grupper utgjorde en större andel än i den ordinarie hatbrottsstatistiken (som inkluderar hatbrotten i fysisk miljö också), dels att antisemitiska och islamofobiska hatbrottsmotiv var ungefär lika vanliga bland de digitala hatbrotten, medan det var vanligare med islamofobiska än antisemitiska hatbrottsmotiv i den ordinarie hatbrottsstatistiken”, framgår det av rapporten.
Hets mot folkgrupp vanligast
Den vanligast förekommande brottskategorin var hets mot folkgrupp som förekom i närmare hälften (47 procent) av alla polisanmälningar om digitala hatbrott. Därefter följde olaga hot (18 procent), ofredande (16 procent) och ärekränkning (14 procent). Frihets- och integritetsbrott och övriga brott förekom i en mindre utsträckning.
Av rapporten framgår det även att storstadsregionerna Stockholm, Syd och Väst registrerade flest polisanmälningar om digitala hatbrott under 2020 (27, 19 respektive 15 procent). När hänsyn togs till befolkningsmängden var Region Mitt den region som registrerade flest polisanmälningar, cirka 6 anmälningar per 100 000 invånare. Regionerna Väst, Öst och Bergslagen registrerade vardera minst antal anmälningar, cirka 4 anmälningar per 100 000 invånare.
”Det är dock viktigt att komma ihåg att en polisanmälan om ett digitalt hatbrott kan registreras i en viss region medan gärningspersonen (och andra potentiellt utsatta) kan befinna sig i en annan region”, skriver rapportförfattarna.
Fler män än kvinnor utsatta
Bland de som utsattes var det en större andel män än kvinnor som var utsatta (50 procent respektive 43 procent). Det var ungefär lika vanligt bland kvinnor som män att bli utsatta via digitala samtals- och kommunikationstjänster (52 respektive 50 procent). Bland kvinnor var det dock en större andel än bland män utsatta när hatbrottet skedde via digitala kanaler i arbetet, till exempel att personen blev utsatt i tjänsten via e-post eller ett inlägg på sociala medier (11 procent respektive 5 procent).
Bland de utsatta som var män i polisanmälningarna var olaga hot den vanligaste brottskategorin (35 procent). Därefter följde ärekränkning (25 procent), ofredande (19 procent) och hets mot folkgrupp (16 procent).
Bland de utsatta som var kvinnor var dock ofredande vanligast (39 procent) följt av ärekränkning (25 procent), olaga hot (20 procent) och hets mot folkgrupp (11 procent). För både utsatta män och utsatta kvinnor stod frihets- och integritetsbrott samt övriga brott för en mindre andel av polisanmälningarna om digitala hatbrott.
Allra vanligast var att gärningspersonen var obekant för den utsatta (66 procent av polisanmälningarna). I en sjättedel (17 procent) av polisanmälningarna var gärningspersonen bekant till den utsatta och i 7 procent av anmälningarna var gärningspersonen en närstående till den utsatta.
