Mannen och kvinnan har tidigare varit gifta men är numera separerade. De har två barn tillsammans – födda åren 2006 och 2009 – som de hamnade i vårdnadstvist om efter separationen.
Kvinnan gjorde en polisanmälan mot mannen om påstådda sexuella övergrepp mot barnen. Hon vidhåll och bekräftade sina uppgifter i polisförhör några veckor senare.
Mannen fick ensam vårdnad
På grund av anmälan inleddes en förundersökning och polisförhör genomfördes såväl med barnen som med mannen – som också delgavs misstanke om brott. Förundersökningen lades dock ner strax därpå.
Mannen tilldömdes senare ensam vårdnad om barnen.
”Ett helvete började”
Enligt mannen blev han felaktigt anklagad för sexbrotten för att han inte skulle kunna vinna vårdnadstvisten. I förhör har han berättat att ett ”helvete började” när han separerade från sin före detta hustru:
”Han träffade inte barnen på flera månader och han blev vid flera tillfällen föremål för polisen p.g.a. anmälningar mot honom som X (kvinnan) gjorde. Det rörde sig om fler än 5-6 stycken anmälningar… Händelsen påverkar honom än i dag, t. ex. när han ska krama sin dotter så tänker han på vad X har gjort.”
Enligt kvinnan själv hade hon fått uppgifterna om övergreppen från barnen och hon skulle aldrig kunna ljuga om någonting sådant:
”Hon är en ensamstående mamma och hon vände sig till socialtjänsten, som uppmanade henne att kontakta kvinnojouren. Kvinnojouren sa att hon måste vända sig till polisen och anmäla händelsen.”
Åtalades för falsk tillvitelse
Åklagaren ansåg dock att kvinnan i själva verket hade ljugit om de sexuella övergreppen och åtalade henne därför för falsk tillvitelse.
Attunda tingsrätt konstaterade att ord stod mot ord och att bevisningen inte var tillräcklig för en fällande dom. Kvinnan friades därför i tingsrätten.
Rättens ordförande och en nämndeman var dock skiljaktiga och ansåg att det var bevisat att kvinnan medvetet hade ljugit om de sexuella övergreppen. De vill därför fälla henne för falsk tillvitelse.
Hovrätten fäller
Sedan åklagaren överklagat går nu hovrätten på de skiljaktigas linje och fäller kvinnan.
Hovrätten tar bland annat hänsyn till vittnesuppgifter om att kvinnan sagt att hon skulle ”sätta dit” mannen för sexuella övergrepp.
Hovrätten skriver i sina domskäl:
”Av vittnenas uppgifter framgår att X (kvinnan) vid flera tillfallen före polisanmälan sagt att hon ska ’sätta dit’ Y (mannen) för sexuella övergrepp och att X via V1 (vittne 1) tillfrågat V2 (vittne 2) vad som skulle hända om barnens förskola anmälde Y för sexuella övergrepp. V1 har även kunnat ange var X gjort dessa uttalanden… V1 och V2 har redogjort för hur X kontaktat dem på telefon efter polisanmälan gjorts av X… Enligt V2 ska X i samtalet med honom bl.a. ha sagt att hon ljugit och ångrade sig. V1 blev chockad över X tilltag eftersom ingenting i polisanmälan var sant.”
Sammantaget kommer hovrätten fram till att åtalet mot kvinnan är styrkt.
Hovrätten konstaterar att de anmälningar som falskeligen har gjorts mot mannen gäller gärningar som är att beteckna som våldtäkt – vilket är mycket allvarliga anklagelser.
Kvinnans brott har egentligen ett straffvärde på drygt en månads fängelse men med hänsyn till hennes levnadsförhållanden och att hon är tidigare ostraffad så döms hon till villkorlig dom och 50 timmars samhällstjänst.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
