Mark- och miljödomstolen ger tillstånd till fortsatt och utökad täktverksamhet på Gotland.
– Cementa har redovisat ett tillräckligt underlag för den prövning som mark- och miljödomstolen ska göra, och det underlaget visar att fortsatt grundvattenbortledning under fyra års tid inte kommer att skada livsmiljöerna i Natura 2000-områdena och inte heller äventyra dricksvattenförsörjningen, säger rättens ordförande rådmannen Karin Röckert i ett pressmeddelande.
En vecka efter Cementas framgång i Högsta förvaltningsdomstolen avgörs nu bolagets framtid i mark- och miljödomstolen. Cementa har lämnat in en ny ansökan om tillstånd att fortsätta kalkbrytningen på Gotland i fyra år till.
Cementa hänvisar till att det handlar om hundratusentals jobb inom bygg- och anläggningssektorn som riskerar att gå förlorade om det blir stopp beträffande brytning.
Miljöorganisationer har i stället hävdat att företaget bedriver en miljöfarlig verksamhet där det finns risk att dricksvattnet på Gotland kan påverkas i takt med att grund- och ytvattnet försämras.
”Redovisat tillräckligt underlag”
Nu står det klart att det inte funnits skäl att avvisa Cementas ansökan, enligt Mark- och miljödomstolen.
Domstolen beslutar att Cementa får tillstånd att bryta högst 6,1 miljoner ton kalksten, med ett maximalt årligt uttag om 2,45 miljoner ton, i File hajdar-täkten, till ett djup om +20 meter.
Cementas tillstånd innefattar även brytning av högst 3,85 miljoner ton märgelsten, med ett maximalt årligt uttag om 1,35 miljoner ton, i Västra brottet, till ett djup om –26 meter.
Tillståndet innefattar även uppförande och drift av till verksamheten tillhörande anläggningar, däribland anläggning för sortering och krossning av berg.
I ett pressmeddelande skriver domstolen att deras bedömning är att de närliggande Natura 2000-områdena ”inte kommer att skadas av täktverksamheten” varför man beviljar så kallat Natura 2000-tillstånd.
Kalkstensbrytningen behövs
Enligt domstolen behövs kalkstensbrytningen i Slite i syfte att tillgodose ett allmänintresse av större vikt, varför det föreligger förutsättningar för att bevilja undantag från bestämmelserna om miljökvalitetsnormer för grundvatten.
Av domen framgår det att den ansökta verksamheten orsakar en viss försämring av grundvattenförekomsten Mellersta Gotland–Roma då den, enkelt uttryckt, medför att grundvatten rinner in i täkten och leds bort istället för att kunna nyttjas som dricksvatten.
”Domstolen har funnit att det finns skäl att trots detta ge tillstånd till verksamheten, då verksamheten behövs för att tillgodose ett allmänintresse av större vikt (cementförsörjning) och Cementa har åtagit sig att vidta åtgärder för att mildra de negativa konsekvenserna för grundvattenförekomsten”.
Buller från transporter
Vidare framgår det av domen att transporter mellan Nordkalks kalkstenstäkt i Storugns och Slite ska ske på befintliga huvudvägar, genom samhället Lärbro, vilket kommer att medföra en ökning av mängden tung trafik på den vägsträckan. Transporterna kommer att orsaka höjda nivåer av trafikrelaterat buller för vissa närboende, dock inte i sådan utsträckning att det förutsätter bullerbegränsade åtgärder.
”Cementa har åtagit sig att vidta vissa åtgärder för att minska störningar i form av damning. Domstolen har sammanfattningsvis bedömt att störningar från transporterna i form av buller och damning (med vidtagna skyddsåtgärder) inte är oacceptabla”.
Domstolen har också beviljat dispens från förbuden i artskyddsförordningen, skriver man i pressmeddelandet.
– Cementa har redovisat ett tillräckligt underlag för den prövning som mark- och miljödomstolen ska göra, och det underlaget visar att fortsatt grundvattenbortledning under fyra års tid inte kommer att skada livsmiljöerna i Natura 2000-områdena och inte heller äventyra dricksvattenförsörjningen, säger rättens ordförande rådmannen Karin Röckert i pressmeddelandet.
Samtidigt pågår Cementas arbete med en ansökan avseende betydligt längre tid.
