Totalt anhölls strax över 28 000 personer förra året. I nästan 40 procent av dessa fall – 10 500 personer – ansåg åklagaren att det fanns skäl att begära personen häktad och av dessa häktningsframställningar ledde också 87 procent till häktning.
Advokaterna: ”Bekräftar bilden”
Advokaten Per E Samuelson anser att sifforna visar på en svensk norm där det krävs lite för att en person ska bli häktad.
– De flesta försvarsadvokater anser att det finns en överanvändning av häktningsinstrumentet. Åklagare har kraftigt överdrivit betydelsen av att folk ska vara isolerade.
Advokaten Thomas Olsson ifrågasätter beviskraven.
– Om nästan 90 procent av alla häktningsframställningar bifalls, är det en tydlig indikation på att beviskraven är allt för lågt ställda, vilket bekräftar en väl utbredd uppfattning bland försvarsadvokater.
Ytterligare en advokaten som är inne på samma linje är Henrik Olsson Lilja. Han kallar statistiken ”frustrerande”.
– Det här bekräftar åter att domstolen i princip alltid accepterar åklagarens begäran. Domstolen accepterar åklagarens påståenden alldeles för lätt. Det är problematiskt då häktning är en väldigt inskränkande åtgärd för individen. Har man väl blivit häktad är det svårt att bli släppt vid en omhäktningsförhandling.
Han anser att domstolen ställer alltför låga krav på åklagarna.
– Domstolen tänker att det ändå är en myndighet som kommer med begäran och utgår från att det finns substans i den. Men som praktiker vet man att så inte alls behöver vara fallet. Någon utvärdering av åklagarens påstående sker inte heller i efterhand. Åklagarna kan därför fortsätta att begära människor häktade på ibland svaga grunder utan att det får några konsekvenser.
Domare håller inte med
Thed Adelswärd, chefsrådman vid Lunds tingsrätt, har genom åren beviljat många häktningsframställningar. Han håller inte med om påståendet att domstolen skulle acceptera åklagarens begäran alldeles för lätt.
– Jag känner mig övertygad om att vi gör en seriös prövning av om det föreligger sannolika och tillräckliga skäl för häktning. Det åklagaren säger görs med någon form av tjänsteansvar, vi utgår från att åklagaren är objektiv och att denne presenterar omständigheterna för en eventuell häktning.
”Häktningsskälen stämmer överens med domarnas uppfattning”
Magnus Johansson är kammaråklagaren och jobbar på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö vars ansvarsområde bland annat är just området tvångsmedel. Han tycker inte att det är förvånande att de flesta häktningsframställningar leder till häktning.
– Den höga andelen bifall till häktningsframställningar talar i sig för att åklagare i allmänhet gör bedömningar av häktningsskälen som överensstämmer med domarnas uppfattning.
Föreligger inte häktningsskäl har anhållandet hävts av åklagaren, säger Magnus Johansson.
– De fall som leder till en framställan om häktning är således de återstående fallen där såväl misstanken som misstankegraden och de särskilda häktningsgrunderna fortfarande gör sig gällande.
Att antalet personer som begärdes häktade år 2014 uppgår till cirka 10 500 kan ställas i relation till exempelvis antalet lagförda personer säger Magnus Johansson. Förra året lagfördes drygt 110 000 personer.
– Antalet häktningsframställningar är i sig inte förvånande, utan är en följd av de inkomna brottsmisstankarnas antal och karaktär. Det kan sammanhanget betonas att åklagare har såväl en rätt som en skyldighet att använda tvångsmedel i en förundersökning.
Efterfrågar andra metoder
Advokaten Ulrika Borg ställer sig frågande till om häktning är nödvändig i sådan omfattning som det sker idag.
– Åklagaren måste stärka sin förundersökning, det förstår vi advokater också men det måste finnas fler sätt än häktning.
Ulrika Borg beskriver fall där häktade personer är så påverkade av tiden i häktet att de inte kan tala för sin sak när det väl är dags för förhandling.
– Det urholkar rättssäkerheten om man är psykiskt nedbruten. Det måste finnas proportionalitet mellan vad staten tjänar på häktning jämfört med vad den enskilda kan förlora.
Hon anser att det är läge att se över systemet och titta på fler metoder.
Några av de förslag som framkommit i Dagens Juridiks rundringning bland landets advokater är anmälningsplikt för den misstänkte, husarrest, borgenssystem eller ett förbud mot att ljuga i förundersökningsförhören.
Advokaten Per E Samuelson jämför med USA och tror inte att färre häktningar skulle få betydelse för lagföringen.
– Skulle man lätta på trycket och låta folk vara på fri fot i större omfattning så skulle det inte betyda att folk automatiskt blir frikända i större uträckning.
Begränsad häktningstid
Ett av de mer populära förändringsförslagen tycks vara en begränsning av häktningstiden, något som också chefsrådmannen Thed Adelswärd är inne på.
– Vi borde överväga om det ska finnas en bortre tidsgräns. Det kan se ut så att åklagaren får ett visst datum av domstolen och att det sedan ska finnas en hög tröskel för att bryta detta datum.
I botten handlar det dock om vilka resurser Åklagarmyndigheten och Nationellt forensiskt centrum får för att kunna genomföra en effektiv förundersökning tillägger Thed Adelswärd.
Häktingar 2014
Sannolika skäl
Anhållna: 28 002
Begäran om häktning: 10 512
Häktningsbeslut: 9 185
Skäligen misstänkt
Anhållna: 1 008
Begäran om häktning: 260
Häktningsbeslut: 217
Källa: Åklagarmyndigheten
Foto: Rolf Höjer/TT
