EU:s inflytande i konkurrensfrågor är världsledande anser Lars Hässler och skriver att unionens möjligheter att förbjuda och utdöma böter är så starkt att inte ens världens största mäktigaste företag kan stå emot utan att ta konsekvenserna.
Började i USA
Debattförfattaren börjar med att redogöra hur antitrust och konkurrenslagstiftning uppkom i USA i slutet av 1800-talet.
”Rockefellers Standard Oil-bolag var den största trusten som hade den amerikanska oljemarknaden i ett järngrepp. Denna jättekoloss bestämde sig Roosevelt för att knäcka. Efter en lång rättegång landade målet till slut 1911 i amerikanska högsta domstolen. Domslutet blev att Standard Oil skulle delas i flera olika mindre bolag.”
Grundpelare i EU
Lars Hässler skriver vidare om hur amerikanska myndigheter tappade intresse för konkurrensfrågor samtidigt som EU ökade sina ansträngningar. Konkurrenslagstiftningen var en av grundpelarna för femtiotalets nya gemensamma marknad skulle fungera.
Den förmodligen mest kända rättegången är den mot Microsoft som slutade med att företaget fick betala miljardbelopp i böter.
”Den europeiska kommissionen i Bryssel anklagade mjukvarujätten i början av 2000-talet för missbruk av sin dominerande position genom att sammanlänka sitt Windows operativsystem med Windows Explorer och Windows Media Player.”
EU mot Gazprom
Ett just nu pågående fall är EU mot Google. Nästa ärende kan rikta sig mot Rysslands största olje- och gasföretag Gazprom.
”Margrethe Vestager (EU:s antitrustkommissionär) anklagar energiföretaget bland annat för att missbruka sin dominerande position, att överdebitera sina kunder och att hindra gränsöverskridande handel med gasen.”
Artikelförfattaren avslutar med att skriva att EU-medborgarna borde vara tacksamma över att ”Bryssel i vart fall gör någonting rätt.”
”Det är av stor vikt att vårt marknadsekonomiska system kan fungera med fri konkurrens till fördel för Europas konsumenter och unionens länder.”
Foto: Virginia Mayo/TT, Fredrik Sandberg/TT
