Tillsammans med ett mäklarpar ska den 50-åriga kvinnan ha använt fastighetsaffärer i Boliden och Burträsk för att tvätta miljontals kronor. Nu skärper hovrätten påföljden med ett halvår till tre års fängelse.
Den 50-åriga kvinnan dömdes i tingsrätten till tre år och sex månaders fängelse och belades även med näringsförbud i fem år. Kvinnan dömdes även att betala ett skattetillägg med 40 procent på ett underlag av 2 854 000 kronor som avser icke redovisade inkomster.
Kvinnan har yrkat att hovrätten ska frikänna henne från åtalet. Hon har, under alla förhållanden, yrkat att hovrätten ska döma henne till en lindrigare påföljd. Hon har vidare yrkat att hovrätten ska avslå yrkandena om näringsförbud och skattetillägg.
Döms för 43 fall av näringspenningtvätt
Åklagaren har å sin sida yrkat att hovrätten ska döma kvinnan för näringspenningtvätt, grovt brott, i de tolv fall tingsrätten bedömt gärningen som brott av normalgraden och som kvinnan frikänts från på grund av preskription (brott begångna före den 29 december 2016, hovrättens anm.), och under alla förhållanden bestämma ett längre fängelsestraff än tingsrätten.
Hovrätten har liksom tingsrätten kommit fram till att kvinnan gjort sig skyldig till samtliga gärningar. Gärningarna har rubricerats på samma sätt som i tingsrätten förutom att hovrätten gjort bedömningen att de näringspenningtvättsbrott som tingsrätten ansett vara av normalgraden i stället är grova. Kvinnan har nu dömts för 43 fall av näringspenningtvätt, grova brott, samt flera fall av grovt bokföringsbrott, grovt skattebrott och skattebrott av normalgraden. Hovrätten har höjt fängelsestraffet till fyra års fängelse och har också fastställt tingsrättens beslut om skattetillägg och näringsförbud. Kvinnan är fortsatt häktad.
– Eftersom hovrätten bedömt samtliga fall av näringspenningtvätt som grova brott har påföljden skärpts, säger rättens ordförande hovrättslagman Susanne Lundgren Jonasson.
Hovrätten är enig i sin dom.
Brottslighet av systematisk karaktär
Bland annat framgår det av domen att kvinnans brottslighet har haft systematisk karaktär. Av utredningen framgår att ett konto i kvinnans närstående bolag i praktiken blivit ett slags förmedlingskonto/slusskonto för pengar. Pengar har överförts från tre bolag från utlandet till det svenska bolagskontot och därefter i många fall vidare till kvinnans privata bankkonton för inköp av fastigheter. Dessutom har pengar förts över från ett av de utländska kontona direkt till hennes privata bankkonton.
Hovrätten uppger att det svenska bolaget har fungerat som en slags bank för såväl de nämnda utländska bolagen och kvinnan liksom en annan person. Pengar har förts in och ut på bolagets konto, utan att lämna kontrollerbara spår i bolagets bokföring. Det finns dessutom ett tydligt mönster i överföringarna, både vad gäller överföringarna till det svenska bolaget och kvinnan. Överföringarna har tidsmässigt skett nära varandra och det är i nästan samtliga fall fråga om sexsiffriga belopp.
Det är ofta fråga om betalningar märkta för fastighetsinköp eller renoveringar. Ett genomgående mönster är att det förs över avsevärt mycket mer pengar till det svenska bolagskontot än vad en fastighet sedan köps för.
Brott bedöms som grova
Oavsett om pengarna betalats in till det svenska bolagskontot eller kvinnan själv har pengarna senare spridits genom olika transaktioner och spårningen av dem har avsevärt försvårats för varje transaktion som genomförts. Hovrätten menar att detta sammantaget visar på en ”sådan förslagenhet som talar för att samtliga brott är att bedöma som grova”.
Kvinnan ska fortfarande vara häktad tills fängelsestraffet får verkställas då det finns risk för att hon avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff, enligt hovrätten.
Överklagande ska lämnas in senast 30 december 2022.
