De två före detta makarna har tre barn tillsammans i åldrarna tre till sju år. När paret separerade var hela familjen bosatt utomlands där mannen arbetar inom finansbranschen.
I samband med separationen flyttade kvinnan till Sverige. Hon tog barnen med sig och begärde ensam vårdnad om dem. Enligt kvinnan hade mannen utsatt två av barnen för sexuella övergrepp och hon hävdade att han därför var olämplig som vårdnadshavare.
Polisanmälde mannen
Enligt kvinnan själv gjorde hon en polisanmälan – någonting som dock inte ledde till att någon förundersökning ens inleddes. Hon sökte också kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Kontakten avslutades efter en tid eftersom dottern inte uppvisade några symtom på psykisk ohälsa.
Anklagelserna tillbakavisades helt av mannen – som även han begärde ensam vårdnad om barnen. När det gällde anklagelserna om sexuella övergrepp säger han att allting kommer från mamman och att barnen är utsatta för stark påverkan av henne.
Inga bevis
I samband med att Helsingborgs tingsrätt avgjorde vårdnadstvisten skrev tingsrätten i sina domskäl:
”M (mannen) är inte dömd för något övergrepp mot något av barnen. Det finns inte heller någon pågående förundersökning i vilken han är misstänkt för något brott mot någon av dem. Detta behöver emellertid inte innebära att det som K (kvinnan) anklagat honom för inte har hänt. Fråga är då vad det i övrigt har framkommit något för stöd för K:s uppgifter om övergrepp.”
Efter en omfattande utredning kom tingsrätten fram till följande:
”Sammantaget finner tingsrätten att det visserligen inte går att helt utesluta att M har utsatt B1 eller B2 (barnen) för något sexuellt oacceptabelt beteende men det finns inte något konkret stöd för detta i den utredning som lagts fram. Det finns således inga uppgifter som visar att M på grund av övergrepp mot något av barnen är olämplig som vårdnadshavare.”
Misskötte umgänget
Tingsrätten konstaterade att det, tvärt om, hade framkommit uppgifter som talade för att mannen var den av föräldrarna som bäst kunde tillgodose barnens behov av en nära relation till båda föräldrarna. En flytt tillbaka till det land där pappan bor och arbetar skulle dock, enligt tingsrätten, innebära stora förändringar för barnen. Tingsrätten beslutade därför att vårdnaden skulle förbli gemensam och att barnen skulle bo kvar hos mamman.
Kvinnan kom dock att missköta umgänget och till slut omhändertogs barnen enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.
Mannen hämtade barnen i Sverige och tog dem med sig tillbaka till det land där han bor.
Olämplig vårdnadshavare
Hovrätten över Skåne och Blekinge ändrar nu tingsrättens dom och beslutar att pappan ska ha ensam vårdnad om barnen.
Hovrätten skriver i sina domskäl:
”Redan det faktum att barnen omhändertagits från K med stöd av LVU talar mot att hon är lämplig som vårdnadshavare… Sammantaget anser hovrätten att det inte går att bortse från risken för att K utövar påtryckningar på barnen, och främst B1, på ett sätt som inte är bra för dem…. Hovrätten ifrågasätter inte att K älskar sina barn mycket. Det framgår också av utredningen att barnen älskar henne och saknar henne. Hovrätten anser emellertid mot bakgrund av vad som ovan anförts att K för närvarande saknar förmåga att se till barnens bästa. Hon framstår därför som olämplig som vårdnadshavare.”
Inget stöd för övergrepp
Hovrätten beslutar dock att kvinnan ska ha rätt till visst umgänge med barnen – i det land där mannen bor. Enligt domen ska mannen också bidra med 470 euro per umgängestillfälle för kvinnans resekostnader.
När det gäller anklagelserna mot mannen om sexuella övergrepp skriver hovrätten i sina domskäl:
”Utredningen ger inte stöd för att M utsatt något av barnen för sexuella övergrepp. Hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömning att utredningen vid tingsrätten inte ger konkret stöd för att M skulle ha utsatt B1 eller B2 för något sexuellt beteende.”
Foto: TT
