I tolv av de allra största myndigheterna – bland dem Domstolsverket, Polisen, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Skatteverket och Migrationsverket – uppgår andelen kvinnor i ledningsgrupperna till 40,3 procent, enligt Statskontoret.
Dessa tolv myndigheter svarar för fler årsarbetskrafter än vad alla övriga myndigheter svarar för tillsammans. Endast två av de tolv myndighetscheferna är kvinnor, och dessa är chefer för två av de minsta myndigheterna inom gruppen.
Jämnare könsfördelning inom mindre myndigheter
Om alla myndigheter, alltså inte bara de tolv största, behandlas lika oavsett storlek uppgår andelen kvinnor i ledningsgrupperna till precis 50 procent. Men om hänsyn tas till myndigheternas olika storlekar är den kvinnliga representationen i ledningsgrupperna 44,3 procent.
Andelen kvinnor i de statliga myndigheternas ledningsgrupper är alltså högre i små och medelstora myndigheter än i stora myndigheter, skriver Statskontoret.
Skillnad på verksamheter
Ställs könsfördelningen i ledningsgrupperna i relation till hur många män respektive kvinnor som arbetar i myndigheterna är andelen kvinnor i ledningsgrupper lägre än deras andel av de anställda. Andelen kvinnor av medelantalet anställda uppgår till 51,1 procent.
Kvinnors representation i ledningsgrupper inom olika verksamhetsområden varierar också stort. Inom försvarsområdet är den kvinnliga representationen endast 24,9 medan området näringsliv, miljö, bostad och samhällsutveckling har en kvinnlig representation på 52,9 procent.
Foto: Jessica Gow / TT
