En gästprofessor i kirurgi vid Karolinska Institutet utförde mellan 2011 och 2013 avancerade operationer på tre patienter som innebar att en del av luftstrupen skars bort och ersattes med en syntetisk variant.
Innan den syntetiska luftstrupen implanterades preparerades den med stamceller från patientens egen kropp, med målet att luftstrupen skulle läka ihop med kroppen.
”Oredlighet i forskning”
Gästprofessorn publicerade sedan en forskningsartikel där han hävdade att operationerna lyckats väl och att luftstrupen av nanokomposit läkt ihop med patienternas kroppar.
Men läkare vid Karolinska, som ska ha vårdat patienterna efter ingreppen, invände mot detta påstående. De ansåg att professorn förvanskat resultaten och gjorde en anmälan om oredlighet i forskning, rapporterar Läkartidningen.
Enligt läkarna på Karolinska ska operationerna i själva verket ha varit misslyckade.
Två av patienterna ska ha dött inom ett par år efter ingreppet medan en tredje fortfarande intensivvårdas – två år efter ingreppet, uppger Svenska Dagbladet.
Tillstånd saknades
Dessutom ska professorn ha saknat de etiska tillstånd som krävs för att få genomföra ingreppen.
En anmälan gjordes därför även till Läkemedelsverket, som är ansvarig myndighet för sådana tillstånd.
Nu har Läkemedelsverket i sin tur beslutat att polisanmäla fallet – av två skäl.
Dels ska ansvariga för ingreppen på Karolinska ha fått besked ”svart på vitt” av Läkemedelsverket om att tillstånd krävdes innan den tredje patienten opererades. Trots det genomfördes två operationer på patienten, utan att någon ansökan om tillstånd gjorts.
Dessutom har det handlat om stora ingrepp av ”experimentell karaktär”. Det säger Ann Marie Janson Lang, klinisk utredare på Läkemedelverket, till Läkartidningen.
Viktigt att lagen följs
Janson Lang poängterar också att myndighetens fokus ligger på att forskning ska bedrivas på ett säkert och vetenskapligt sätt samt att det är viktigt för allmänhetens förtroende att läkemedelslagens krav på granskning följs.
– Vi har ett fantastiskt stöd för klinisk läkemedelsforskning i Sverige. Många patienter vill vara med i läkemedelsprövningar och pröva nya experimentella terapier, och de måste kunna känna sig säkra på att man följer lagen.
Hon anser också att det är viktigt att kraven är lika höga även när det handlar om svårt sjuka patienter, vilket var fallet.
– Om patienten har en allvarlig sjukdom betyder det inte att man ska ställa lägre krav på nytta och acceptera att patienten får allvarliga biverkningar, säger hon till tidningen.
Foto: Bertil Ericson/TT
