Under hösten 2011 avlägsnades en ung kvinna från en gata i centrala Borås. Kvinnan hade inte haft några ID-handlingar, mobiltelefon eller pengar på sig när hon släpptes ut på platsen som låg utanför tättbebyggt område.
Uppsåtligt tjänstefel
Polisen sa att hon hade upprätt störande och vägrat att frivilligt flytta på sig från gatan. Men Borås tingsrätt kom i en dom år 2012 fram till att polisen hade gjort sig skyldig till tjänstefel.
Enligt åtalet hade polismannen ”utan laglig grund åsidsosatt vad som gällde för uppgiften” genom att sätta in kvinnan i en polisbuss och avlägsna henne från platsen.
Av domen framgår att polismannen fattade beslutet med stöd av polislagen eftersom kvinnan ”antogs utgöra en fara för den allmänna ordningen”. Av domen framgår också att hon transporterades cirka tre kilometer innan hon släpptes ut ur polisbussen.
Tingsrätten slog fast att polismannens agerande inte bara hade varit lagstridigt utan även ”i allra högsta grad omdömeslöst” och gått helt emot den proportionalitetsprincip som finns i polislagen”.
Tingsrätten konstaterade också att polismannen hade haft gott om tid på sig för att fatta sitt beslut och att det hade varit fråga om en mycket ingripande åtgärd.
Tingsrätten dömde polismannen till 40 dagsböter à 300 kronor för att uppsåtligen ha begått den åtalade gärningen.
19 200 kronor i skadestånd
Justitiekanslern ger nu kvinna rätt till skadestånd på totalt 19 200 kronor.
JK prövar kvinnans ersättningsanspråk enligt skadeståndslagen eftersom dessa bestämmelser är mer förmånliga än bestämmelserna i frihetsberövandelagen.
Av skadeståndet står 5 000 kronor för kränkningsersättning. JK anser att omständigheterna vid polisens olagliga bortförande gör att kvinnan har rätt till ett högre belopp än vad som är normalt vid liknande tjänstefel.
Kvinnan får också ersättning för läkarvård, sjukvård och psykoterapi eftersom det framgår av ett läkarintyg att kvinnan har drabbats av bland annat posttraumatiskt stressyndrom.
Stora konsekvenser
Hon får däremot inte ersättning för förlorad arbetsförtjänst och utlägg för mediciner eftersom JK anser att det inte är bevisat att kvinnan har drabbats av några sådana kostnader som en direkt följd av polisingripandet.
JK skriver avslutningsvis:
”Detta ärende visar på att felaktiga polisingripanden kan få stora konsekvenser för den enskilde och att det därför är mycket viktigt att polisen alltid försäkrar sig om att beslut om tvångsåtgärder har lagligt stöd. Med hänsyn till att den händelse som anspråket avser har varit föremål för domstolsprövning finner emellertid Justitiekanslem inte skäl att vidta någon ytterligare åtgärd inom ramen för sin tillsynsverksamhet än den kritik som ligger i den bedömning som har gjorts i skadeståndsdelen.”
Foto: Sanna Sjöswärd/TT
