DEBATT – av Parasto Rosencrantz, jurist och personalspecialist med inriktning diskriminering på Stockholms Universitet, Kiarash Kiani, jurist och Head of Legal på två tech-bolag och Kian Kiani, jurist och senior legal counsel på Sanofi.
De landsomfattande protesterna i Iran har pågått sedan Jina Mahsa Amini dödades av iranska regimens moralpolis den 16 september. Iranska regimen och dess brutala islamistiska revolutionsgarde har svarat på de fredliga demonstrationerna med dödligt våld och enligt rapporter har tusentals gripits och flera hundra dödats. Bland de döda finner man minst 58 barn där den yngsta är en 8-åring, vilket strider mot internationell rätt då Iran har ratificerat FN:s barnkonvention. Protesterna har intensifierats och iranska regimen har trappat upp våldet genom att bland annat militärt belägra kurdiska områden i landet och på bara några dagar dödat över 40 personer där.
I Iran råder strikt könsapartheid som regleras genom diskriminerande lagar för kvinnor och flickor. Den lagliga åldern för äktenskap för flickor är 13 år men i praktiken förekommer barnäktenskap för flickor från 5 års ålder med fäders samtycke och tillstånd från domstol. Den iranska civilrätten fastslår att mannen är familjens överhuvud och mödrar förlorar normalt vårdnaden över sina barn när barnen nått en viss ålder. Kvinnors vittnesmål är endast värt hälften av en mans i domstol och kvinnor ärver mindre än män. Gifta kvinnor behöver sin mans tillstånd för att erhålla pass och en man kan hindra sin hustru från att arbeta inom vissa yrken. Med få undantag krävs mannens samtycke för skilsmässa. Gifta kvinnor har normalt inte juridisk rätt att neka sin man sexuellt umgänge och våldtäkt inom äktenskapet erkänns inte. Islamisk sharialag utgör grunden för Irans rättssystem och all ny lagstiftning som parlamentet antar granskas av Väktarrådet.
Nyligen läckta officiella dokument avslöjar att dödandet i Iran har beordrats av militären och att iranska regimen planerar att systematiskt och till varje pris krossa protesterna. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter beskriver situationen i Iran som en fullskalig människorättslig kris. OHCHR kräver vidare att iranska regimen ska frige och släppa anklagelserna mot samtliga fängslade som arresterats i samband med utövandet av sina rättigheter, inklusive rätten till fredlig sammankomst. De kräver även ett omedelbart införande av ett moratorium för dödsstraffet och återkallande av dödsdomar som utfärdats för brott som inte klassificeras som de allvarligaste brotten enligt internationell rätt. I Iran råder systematisk straffrihet vilket möjliggör för iranska regimen att inte bara fortsätta att utföra massmord utan också att trappa upp användandet av dödsstraffet som ett verktyg för politiskt förtryck. I det iranska systemet belönas tjänstemän som uppvisar förmåga att utföra avrättningar av dissidenter i hög uträckning. Det är Irans nuvarande president Ebrahim Raisi, även kallad “the butcher of Tehran”, ett levande bevis på.
Flera iranska advokater har frihetsberövats sedan de försvarat personer som deltagit i regimkritiska protester. Advokatsamfundet har riktat starka fördömanden mot massarresteringar av advokater och anslutit sig till Rådet för advokatorganisationer i Europa (CCBE) gemensamma fördömande av frihetsberövandet av de iranska advokater som arbetat för att värna mänskliga rättigheter i Iran. Det finns allvarliga brister i rättssäkerheten i Iran. Personer frihetsberövas utan att informeras om vad de är anklagade för. I många fall nekas den dömde och dennes försvarsadvokat att ta del av den fastställda domen och påtvingade erkännanden förekommer frekvent.
Vad är det iranska folket på bred front kräver? De vanligaste slagorden såsom ”död åt diktatorn”, ”död åt Khamenei” och ”död åt förtryckare, vare sig det är kungen eller (nuvarande) ledaren” ropas i städerna där demonstrationerna breder ut sig. Den islamiska republikens statsskick bygger på att den högste andlige ledaren, Ali Khamenei, sitter på livstid och utser väktarrådet, är chef för rättsväsendet och för radio och tv. Högste andlige ledaren är även högste befälhavare för Irans väpnade styrkor och milis. Detta är definitionen av en totalitär stat utan utrymme för en tillstymmelse av reform. Det antidemokratiska politiska systemet och regimens hårdföra förtryck har gett upphov till folkets slagord. Slagorden uttrycker en önskan om införande av en sekulär republik, vilket är en förutsättning för att i längden säkra en framtida demokrati i Iran.
Den iranska regimen har suttit vid makten i 43 år och har gång på gång visat att användning av våld och massavrättningar är en nödvändighet för sin existens. För dessa folkrättsbrott måste de ansvariga ställas inför rätta. I en unik dom från Stockholms tingsrätt som avkunnades den 14 juli i år fälldes den tidigare iranske tjänstemannen Hamid Noury för folkrättsbrott och mord på grund av hans inblandning i de utomrättsliga avrättningarna av hundratals politiska fångar i Iran sommaren 1988. Hamid Noury dömdes till livstids fängelse och utvisning. Fler länder som tillämpar universell jurisdiktion bör ta efter Sverige och inleda brottsutredningar. Alla nuvarande och tidigare iranska myndighetsföreträdare i Iran, där bevis finns om att de deltagit i tidigare och pågående brott mot mänskligheten, bör utredas. Det gäller i synnerhet Ebrahim Raisi och Ali Khamenei.
Sverige bör tillsammans med EU agera kraftfullt mot den iranska regimen. De pågående folkliga protesterna inne på dag 70 och vittnar om en annalkande revolution som inte kommer ge sig förrän regimen faller. Därför är det viktigt att Sverige och andra västländer bidrar till en demokratisering av Iran som framgent kan utveckla ett robust statsskick där historien inte upprepar sig. Det är hög tid att erkänna det iranska folkets rätt till försvar mot iranska regimens brutala våld i enlighet med den internationella humanitära rätten. Sverige bör även terrorlista iranska enheter som islamiska revolutionsgardet och ministeriet för underrättelsetjänst.
Vi yrkar på, i enlighet med CCBE:s krav,
• att Sverige ska verka för att det internationella samfundet ska kräva att de iranska myndigheterna upphör med förföljelser och säkerställer att alla har tillgång till en fritt vald advokat från det ögonblick de frihetsberövas,
• upphör med alla former av trakasserier och hot mot advokater i Iran,
• garanterar omedelbar och ovillkorlig frihet för advokater som godtyckligt har frihetsberövats av iranska myndigheter,
• godtar en offentlig utredning av en oberoende internationell kommitté av Jina Mahsa Aminis och andra offers död.
