Tredskodomen upptäcktes i samband med en av justitieombudsmannen Lars Lindströms inspektioner – den här gången vid Blekinge tingsrätt.
Kritiken tar bland annat sikte på det faktum att domen hänvisar till en bilaga som en av parterna lämnat till Kronofogden.
JO skriver:
”I en tredskodom hade kärandens yrkande och åberopanden av de omständigheter som yrkandet grundades på redovisats genom hänvisning till en bilaga. Bilagan utgjordes av en överlämnandeskrift ställd till Kronofogdemyndigheten samt kopior av kontoutdrag, fakturor och girobetalningar… De omständigheter som käranden åberopade till stöd för sitt yrkande – och därmed domens rättskraft – kan inte klart och tydligt utläsas ur domen. Dessutom gjorde antalet bilagor och deras innehåll att domen blev oöverskådlig och svårläst.”
I yttranden håller både lagmannen och rådmannen med om att en förutsättning för att kunna hänvisa till en bilaga är att den är tydligt utformad. De anser att yrkandet och grunden för käromålet borde ha redovisats på ett tydligare sätt.
Tolkade handlingar som fordran
Rådmannen förklarar också att hon tolkat bilagans handlingar till Kronofogden som att grunden för talan var en fordran.
”Det kan måhända vara ett visst extensivt påstående men jag har särskilt sett det i ljuset av att processen som sådan har startat i Kronofogdemyndighetens summariska process för betalningsföreläggande och därmed sammanhängande frågor om betalning.”
Hon avslutar till yttrande till JO med att skriva att hon som nytillträdd domare med övervägande straffrättslig bakgrund samt hennes brist på rutiner för kvalitetssäkring kan ha bidragit till eventuella tillkortakommanden.
Justitieombudsmannen skriver:
”X (rådmannen) har i sitt yttrande till JO angett att hon uppfattade att grunden för kärandens talan var ’fordran’. Jag vill med anledning av detta framhålla att den s.k. grunden för ett käromål utgörs av de faktiska omständigheter (dvs. rättsfakta) som parten vill åberopa till stöd för sitt yrkande. Grunden måste alltså vara så specificerad att yrkandet kan individualiseras genom de omständigheter som åberopas. I ett kravmål räcker det därmed inte med att käranden åberopar att han eller hon har en ”fordran” mot svaranden utan käranden måste ange bl.a. när och hur denna fordran har uppkommit.”
Inte läst domen
Lars Lindström skriver att målsättningen med en dom är att den ska ”vara att utforma så att den blir begriplig för alla som tar del av den och att onödig information som saknar betydelse för sammanhanget undviks.”
”Bilagorna som fogades till tredskodomen innehåller i vissa delar helt onödig information och gör att domen är oöverskådlig och svårläst. Att tingsrätten bilade dubbelexemplar av flera handlingar är vidare anmärkningsvärt och tyder på att X inte läste igenom domen innan den expedierades.”
Foto: Patric Söderström/TT, Pernille Tofte/JO