Bland annat OECD anser att Sverige maxbelopp på tio miljoner kronor för en företagsbot är för lågt.
Flera av de rättsakter som EU antagit har enligt regeringen ställt krav på att juridiska personer ska kunna tvingas betala sanktionsavgifter på upp till tio procent av den totala nettoomsättningen i bolaget.
Böter och inviduellt straffansvar
Regeringen anser också att förhållandet mellan företagsboten och det individuella straffansvaret är oklart om måste utredas.
Utgångspunkten för företagsböter är att den så kallade sanktionskumulationen normalt ska hanteras när påföljden för den enskilde ska bestämas. Högsta domstolen menar dock att det trots detta kan finnas anledningen att ta hänsyn till sanktionskumulation vid övervägande av företagsböter.
Högsta domstolen har tidigare konstaterat att den straffrättsliga påföljden ska ges företräde när brott ligger till grund för ett beslutet om företagsbot, brottet har begåtts av en enskild näringsidkare och kan leda till fängelse.
Men vad som gäller när en icke frihetsberövande påföljd kan väljas eller när brottet begåtts i till exempel ett fåmansbolags verksamhet är oklart.
Regeringen skriver:
”Sanktionen mot näringsidkaren eller den juridiska personen ska inte innebära någon generell strafflindring eller straffskärpning beroende på i vilken verksamhetsform verksamheten bedrivs.”
Ytterligare något som utredningen ska titta närmare på är om beloppet för företagsböter ska konstrueras med dagsbotssystemet som förlaga.
Foto: Riksbanken/TT
