Så många som 85 procent av Sveriges jurister anser att det är viktigt att kunna arbeta på distans och så många som tre av fyra skulle avstå att söka arbete hos en arbetsgivare som inte erbjuder den möjligheten.
– Det kommer bli allt viktigare för arbetsgivare att anpassa sig efter medarbetarnas önskemål gällande distansarbete, till exempel att erbjuda ökad flexibilitet, säger Ulrika Husmark,
Professionsanalytiker på Akavia som står bakom undersökningen.
Sveriges jurister vill fortsätta växla mellan arbete från kontor och på distans. 85 procent tycker att det är viktigt att kunna arbeta på distans och tre av fyra skulle avstå att söka ett arbete hos en arbetsgivare som inte erbjuder den möjligheten. Det visar en undersökning från Akavia.
Vad innebär detta för arbetsgivarna?
– Det kommer bli allt viktigare för arbetsgivare att anpassa sig efter medarbetarnas önskemål gällande distansarbete, till exempel att erbjuda ökad flexibilitet. Det kan till och med bli en konkurrensfördel för de arbetsgivare som godkänner distansarbete, samtidigt som de arbetsgivare som inte gör det kan få svårare att rekrytera.
Arbetsrätten vid företagsrekonstruktion – några anteckningar
Finns det, som på motsvarande vis som vid konkurs, en särskild ”företagsrekonstruktionsarbetsrätt”, har den nya lagen om företagsrekonstruktion någon påverkan på arbetsrätten i vid mening – och vad innebär detta i så fall i praktiken? Erik Danhard diskuterar vilka lönefordringar som omfattas av skulduppgörelsen i en rekonstruktionsplan, vilka lönefordringar som omfattas av skyddande principer och vilken arbetsrättslig förändring som kan beslutas i en rekonstruktionsplan.
– Under pandemin vande sig många att arbeta hemifrån och både tekniska verktyg och kompetens för att använda dem utvecklades snabbt. Nu blir det svårt att återgå till hur det var innan, när anställda har vant sig vid att slippa pendla och lättare får ihop vardagspusslet genom att arbeta på distans. Detta är något som fler kvinnliga jurister än män värdesätter.
Under pandemin arbetade 70 procent av Akavias medlemmar hemifrån. Många jurister uppgav att de blev mer effektiva i jobbet och fick bättre balans i livet genom att slippa pendling och vara mer flexibla med sina arbetstider.
Kommer arbetsgivarna att anpassa sig efter detta?
– Vi vet till exempel att i statlig sektor har det tagits fram avtal som anger i vilken utsträckning anställda får jobba hemifrån, som ett sätt att underlätta för medarbetare som föredrar distansarbete. I privat sektor görs fördelningen snarare i dialog med chefen beroende på arbetsuppgifter och som överenskommelser från gång till annan.
Vad innebär detta för cheferna på arbetsplatserna?
– Frihet under ansvar kommer bli en ännu viktigare devis för chefer att jobba efter. Att våga lita på att medarbetarna gör sitt jobb även om de inte är på kontoret. Leda på distans kräver ett annat slags ledarskap med tydlig målsättning som gör det möjligt för medarbetare att själva avgöra hur kompetens och problemlösningsförmåga ska användas.
Enligt undersökningen har de flesta inflytande över var de förlägger sin arbetstid. Det framgår även att det är tämligen stor skillnad mellan kvinnor och män. 40 procent av männen och 28 procent av kvinnor bestämmer helt själva hur många dagar de arbetar på kontoret.
– När gränserna mellan arbetsliv och privatliv suddas ut blir det desto viktigare att hålla koll på arbetsmiljön, både den psykiska när anställda blir mer ensamma och utelämnade och den fysiska arbetsmiljön som riskerar att ge ergonomiska problem. Det kommer bli avgörande med bra introduktion till nyanställda och ytterligare ansträngningar för att nya kollegor ska komma in i verksamheten och känna sig välkomna. Vi vet också att digitala möten innebär en annan typ av ansträngning än vid fysiska möten, något chefer behöver uppmärksamma och hantera.
