Den intagna hade vid flera tillfällen beviljats permission för sjukhusbesök under förra hösten. I sin anmälan till justitieombudsmannen, JO, framfördes klagomål av den intagnes hustru över hur Kriminalvården hade behandlat hennes man.
Kriminalvårdens kläder
Den intagne hade enligt anmälan bland annat tvingats att ha på sig kriminalvårdskläder i samband med sjukhusbesök. Han hade också nekats magnetkameraundersökning utan tillräcklig motivering till avslaget.
I en senare, kompletterande anmälan, framfördes också att Kriminalvården utan förklaring avbokade ett planerat sjukhusbesök.
Vid en läkarundersökning där den intagne skulle ta av sig alla kläder och spännas fast i bädden till en röntgenapparat ska kriminalvårdspersonalen ha insisterat på att sitta med vid röntgenbritsen.
Kriminalvården svarade att det hade varit nödvändigt att ha med personal vid läkarbesök om det finns stora fönster eller flera utgångar i rummet.
Hade aldrig frågat
Kriminalvården sa även att mannen aldrig hade bett om att få bära civila kläder men att kriminalvårdspersonalen hade försökt minimera risken för exponering genom att köra så nära ingången till sjukhuset som möjligt.
Myndigheten sa också att den intagne i alla sammanhang hade informerats om på vilka grunder olika säkerhetsbedömningar gjordes.
Anstlten får kritik på flera punkter
JO Elisabeth Fura börjar med att konstatera att JO i regel inte uttalar sig om rena bedömningsfrågor eftersom JO inte är tänkt att ersätta den prövning som en part kan få till stånd genom att överklaga beslut.
När det gäller kläderna vid sjukhusbesöket pekar JO i stället på att det är främst två olika intressen som står emot varandra – dels den intagnes intresse av att slippa uppmärksamheten som följer med kläderna och dels personalens intresse att uppfattas som myndighetspersoner.
JO riktar kritik mot att anstalten inte har prövat om det var proportionellt motiverat att personalen skulle bära uniform.
Starkt sektretess
De uppgifter Fosie anstalten lämnat om att personal oftast följer med de intagna in i undersökningsrummet får JO att påminna om sjukvårdssekretessen.
”Det sekretesskydd som gäller inom hälso- och sjukvården är starkare än det skydd som gäller inom kriminalvården. Inom hälso- och sjukvården gäller sekretess för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Bestämmelsen är försedd med ett s.k. omvänt skaderekvisit, vilket innebär att det råder en presumtion för sekretess.”
Utgångspunkten ska vara enrum
JO hänvisar till att sjukhusbesök ofta innebär integritetskänsliga undersökningar och säger att utgångspunkten måste vara att den intagne ska kunna undersökas av läkare i enrum även i samband med bevakad permission.
JO slår fast att anstalten har ett stort ansvar för att planera sjukhusbesök på sådant sätt att medföljande personal inte behöver vara med vid undersökningen. Det kan tillexempel handla om val av undersökningsrum.
Motiverade inte besluten
Justitieombudsman Elisabeth Fura riktar också kritik mot anstaltens uteblivna motivering av vissa beslut.
När anstalten avslog den intagnas önskan om permission för en magnetkameraundersökning hänvisade anstalten till vissa bestämmelser i fängelselagen utan att ge någon förklaring till bestämmelsernas betydelse för beslutet.
”Att anstalten inte anger de egentliga skälen för beslutet har gjort det svårt för att inte säga omöjligt för X (den intagne) att begära en omprövning av beslutet och på så sätt ta till vara sin rätt.”
”Brist i respekt för människovärde”
Slutligen riktar JO också kritik mot att anstalten i samband med det inställda sjukhusbesöket inte har informerat om att sjukhusbesöket kommer att äga rum vid ett senare tillfälle.
”Att inte göra det, och därmed låta den intagne sväva i ovisshet, strider mot den grundläggande bestämmelsen om att Kriminalvården ska bemöta intagna med respekt för deras människovärde”
Foto: KU
