En 42-årig man åtalades i Göteborgs tingsrätt för skadegörelse. Mannen hade fällt tio träd på en granntomt i Härryda kommun.
Den 42-årige mannen nekade dock till anklagelserna. Han menade att han hade haft tillåtelse från grannen att hugga ned de tio träden, som hade värderats till närmare 300 000 kronor.
Grannen förnekade dock helt att det hade funnits någon överenskommelse om trädfällning.
Trots att 42-åringens uppgifter om grannarnas trädfällningsdiskussioner var något vaga ansåg inte tingsrätten att det gick att bortse från hans invändning. Enligt rätten rådde därför en osäkerhet kring om 42-åringen verkligen hade gjort sig skyldig till uppsåtlig skadegörelse och åtalet ogillades.
Rättens ordförande var dock skiljaktig och ansåg att 42-åringens blanka påstående inte rimligen var tillräckligt för att vederlägga grannens trovärdiga uppgifter. Ordföranden ansåg därför att 42-åringen skulle dömas i enlighet med åtalet och dömas att betala skadestånd motsvarande trädens värde.
Åklagaren överklagade den friande domen till Hovrätten för Västra Sverige. Hovrätten går dock också på 42-åringens linje och friar honom från åtalet.
Trädfällningen hade praktisk betydelse för 42-åringens planer att bygga ett garage på sin tomt - något som enligt rätten kan vara en förklaring till att han minns det som att grannen vid samtal givit honom tillåtelse att fälla de träd han ville.
Trädfällningen hade gjorts först flera månader efter samtalet och enligt rätten måste det anses oaktsamt av mannen att skrida till verket utan först förvissa sig om att han hade tillåtelse. Skadegörelse är dock ett uppsåtligt brott och det är inte visat att 42-åringen insåg att trädfällningen inte var tillåten.
Även om han insåg att det fanns en risk för att grannen inte hade godkänt trädfällningen kan han heller inte anses ha varit likgiltig inför att så var fallet, anser hovrätten. Åtalet och skadeståndsyrkandet ska därför ogillas, anser rätten.
Foto: Björn Larsson Rosvall / TT
