Mannen uteslöts ur Advokatsamfundet för ”ytterst klandervärt” agerande ur ett advokatetiskt perspektiv.
Han hade, bland annat, stämt en klient vid domstol i en fakturatvist, inte upplyst denne om möjligheten att vända sig till konsumenttvistnämnden samt förbehållit sig rätten att ta betalt för kopiering ”med belopp som överstiger en skälig kostnad”.
Advokaten överklagade beslutet till Högsta Domstolen – som dock går på samfundets linje.
Högsta domstolen konstaterar att en advokat som – på annat sätt än genom att förfara oredligt eller uppsåtligen göra orätt – åsidosätter sina plikter som advokat kan uteslutas ur Advokatsamfundet när omständigheterna är synnerligen försvårande.
I det aktuella fallet fick klienten – mer än två år efter det att uppdraget avslutats – ett brev från advokatbyrån med krav på cirka 280 000 kronor, trots att hon redan fått en slutfaktura. Efter ett flertal kontakter med advokaten fick hon en ytterligare faktura med ett krav som uppgick till ett annat, lägre, belopp än det som angetts i brevet. Hon begärde då att få ett underlag för det nya kravet, men fick inte det. Vid kontakt med advokaten föreslog han att de skulle förlikas, vilket hon inte var beredd att göra. Advokaten väckte då talan vid domstol. Klienten anmälde advokaten till Advokatsamfundets disciplinnämnd.
Gick till domstol
Disciplinnämnden skrev att advokaten inte lyckats styrka att han upplyst klienten om konsumenttvistnämnden, utan istället väckt talan vid allmän domstol för att försöka driva in den tvistiga arvodesfordran. Därigenom anses han ha brutit mot sina plikter som advokat. När det gällde handlingarna som inte lämnats ut till klienten konstaterar disciplinnämnden att advokaten, ”med hänvisning till en förordning som inte är tillämplig för advokater”, förbehållit sig rätten att ta betalt för kopiering ”med belopp som överstiger en skälig kostnad”. Hans hantering av klientens begäran hade, enligt disciplinnämnden, inneburit ett brott mot god advokatsed.
Disciplinnämnden slog vidare fast att advokaten genom att inte lämna skriftlig arbetsredogörelse till klienten allvarligt åsidosatt sina plikter som advokat. Han anses också, allvarligt, ha brutit mot god advokatsed genom sina ”sena och sinsemellan oförenliga” debiteringar i ärendet. Han hade också allvarligt åsidosatt god advokatsed genom att föreslå klienten ett uppdrag ”som skulle inneburit att del av arvodet skulle anges vara ränta” och därmed kunna utnyttjas av klienten som avdragsgill kostnad.
Slutligen konstaterades att han brutit mot god advokatsed genom att fakturera för timarvoden som ”avviker från det timarvode han angivit i uppdragsbekräftelsen”.
Medger ”vissa brister”
Advokaten medgav att vissa brister hade förekommit men ansåg att de inte var så försvårande att de motiverar en uteslutning.
I likhet med disciplinnämnden anser Högsta domstolen att advokaten i flera avseenden hade brutit mot god advokatsed och att det med några undantag varit fråga om allvarliga åsidosättanden. Åsidosättandena har rört arvodeskrav som klienten inte kunnat ta ställning till då något underlag inte lämnats av advokaten. Det nya krav som skickades ut var dessutom direkt missvisande. Det var särskilt klandervärt att agerandet skett i förhållande till en privatperson som befunnit sig i ett underläge i förhållande till advokaten.
Står fast
Advokaten hade tidigare tilldelats en varning med högsta möjliga straffavgift för att allvarligt ha brutit mot god advokatsed på liknande sätt. Med hänsyn till det förhållandet och till arten och omfattningen av de åsidosättanden som nu är aktuella fann Högsta domstolen att omständigheterna var synnerligen försvårande. Disciplinnämndens beslut om uteslutning skulle därför stå fast.
