En idag 16-årig pojke åtalades vid Göteborgs tingsrätt för våldtäkt. Enligt åklagaren hade pojken vid upprepade tillfällen under början av 2015 tvingat en skolkamrat till samlag.
Flickan och den tilltalade pojken har båda berättat att de tidigare har haft en relation där de har haft sexuellt umgänge med varandra.
Ledande frågor
Tingsrätten ansåg att bevisvärdet av de förhör som hållits med flickan inte var särskilt högt.
Tingsrätten skrev i sina domskäl:
”Tingsrätten konstaterar att målsäganden inte med egna ord har beskrivit ett faktiskt händelseförlopp vare sig vid tingsrättens huvudförhandling eller vid tidigare förhör hos polisen. Förhören med henne har genomförts på ett sådant sätt att hon vid upprepade tillfällen har ombetts att beskriva de gärningsmoment som åklagaren har påstått. Frågorna har varit ledande och slutna. Svaren har varit mycket kortfattade och ibland har malsäganden inte svarat på frågor som har ställts till henne.”
Stödbevisning
Sammantaget kom tingsrätten fram till att flickans uppgifter inte var så klara och detaljerade att de kunde läggas till grund för en bedömning av åtalet. Stödbevisningen som hade åberopats i form av bland annat journalanteckningar, rättsintyg och vittnesuppgifter från flickans kamrater och skolpersonal ansågs inte heller ge tillräckligt stöd för att 16-åringen hade gjort sig skyldig till de påstådda gärningarna.
Tingsrätten friade därför 16-åringen.
Domen överklagades till Hovrätten för Västra Sverige som nu fastställer tingsrättens friande dom.
Inte berättat fritt
Hovrätten understryker att det i fall där målsägandens berättelse inte bedöms som alltigenom trovärdig krävs stödbevisning av betydande styrka för fällande dom.
Precis som tingsrätten konstaterar hovrätten att flickans uppgifter i såväl tingsrättsförhör som polisförhör har varit mycket kortfattade.
Hovrätten skriver:
”Hur polisförhören med målsäganden har gått till har vid huvudförhandlingen i hovrätten inte framkommit på annat sätt än att försvararen – i samband med att han ställde frågor till vittnena A och B – läste upp ingressen till ett polisförhör som hölls den 5 mars 2015. Där anges det dock att eftersom målsäganden inte har förmågan att självmant berätta fritt vad hon varit med om blir förhöret mycket frågor, öppna, slutna och ledande frågor. Det anges också att svaren blir mycket korta från henne, ofta gör hon bara en liten axelryckning eller nickar som svar.”
Två nämndemän skiljaktiga
Efter upprepade frågor under rättegången har flickan bekräftat vissa uppgifter men eftersom de är så knapphändiga anser hovrätten att det är svårt att bedöma uppgifternas trovärdighet.
Den stödbevisning som åberopats ger enligt hovrätten ett visst stöd för flickans uppgifter men bevisningen har inte den styrka som krävs för fällande dom.
Två nämndemän är dock skiljaktiga och anser att flickans uppgifter i och för sig är knapphändiga men att de är så pass trovärdiga och att 16-åringen ska dömas för våldtäkt.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
