Efter ansökan från ett företag försattes en gäldenär 2010 i konkurs och en konkursförvaltare – en advokat – utsågs.
Eftersom gäldenären året före konkursen genom gåvobrev hade överlåtit egendom till stora värden – bland annat tre fastigheter – till sin sambo väckte konkursboet genom advokaten talan om återvinning vid tingsrätten.
Utsattes för hot
Advokatens berättelse om vad som hände sedan stämningsansökan hade lämnats in redovisas i domen:
”I december 2010 framställdes hot mot honom och hans familj. Det var uppenbart att hoten föranleddes av återvinningsprocessen. Efter samråd och information om det inträffade med tjänsteman på TSM (tillsynsmyndigheten) beslutade han att återkalla återvinningstalan och begära sitt entledigande som konkursförvaltare.”
Sedan konkursförvaltaren entledigades utsågs en ny advokat till konkursförvaltare. Företaget förde sedan en egen talan om återvinning. Enligt advokaten var det hans arbeta som låg till grund för denna:
”Utfört utredningsarbete samt upprättande av ansökan om stämning och kvarstad har varit till gagn för AB (bolaget) och har i en inte ringa grad nedbringats dess ombudskostnader då AB i allt väsentligt har kopierat den stämningsansökan med yrkande om kvarstad som han upprättade i samband med återvinningstalan.
Tingsrätten fastställde arvodet
I början av 2015 gav den nya konkursförvaltaren in en slutredovisning och arbetsredogörelse till Skaraborgs tingsrätt och begärde arvode på knappt 230 000 kronor. Han begärde också att den tidigare förvaltarens begärda slutarvode på cirka 95 000 kronor skulle fastställas.
Tingsrätten beslutade att avskriva konkursen och fastställa arvodet i enlighet med begäran.
Företaget överklagade dock till Göta hovrätt och begärde att konkursförvaltarnas arvode skulle sättas ned – bland annat eftersom båda förvaltarna hade begärt ersättning för återvinningen och företaget hade blivit tvunget att väcka talan om återvinning.
Enligt hovrätten är den senare konkursförvaltarens arbetsredogörelse väl motiverad. Tillsynsmyndigheten i Göteborg har tillstyrkt begäran om arvode och uppgett att visst dubbelarbete har varit nödvändigt i uppdraget. Därför kommer tingsrätten fram till att det inte finns skäl att ifrågasätta skäligheten i det begärda arvodet för den andra konkursförvaltaren och tingsrättens beslut fastställs i den delen.
”Brustit i omsorg”
När det gäller den tidigare konkursförvaltaren har tillsynsmyndigheten dock framfört kritik. Denna redovisas i hovrättsdomen:
”A (den första konkursförvaltaren) har brustit i sin omsorg om konkursboet då han återkallade talan om återvinning. Han borde istället ha lämnat över ärendet till den nye förvaltaren som då hade att ta ställning till frågan om återvinningsmålets och kvarstadens fortsatta hantering vid domstol.”
Hovrätten instämmer nu i detta och beslutar att arvodet ska sättas ned till 60 500 kronor från 95 000 kronor.
Hovrätten skriver.
”Hovrätten delar TSM:s uppfattning att A har brustit i omsorg om konkursboet då han i samband med sitt entledigande återkallade talan om återvinning. Yrkat arvode i den del det avser återvinningstalan ska därför sättas ned.”
Foto: DJ
