Mannen hade tidigare hyrt bostadslägenheter och lokaler i en fastighet i Stockholm som ägs av ett aktiebolag.
Mannen hävdade att han hade en fordran på tio miljoner kronor mot bolaget på grund av ett skuldebrev som enligt honom var utfärdat för bolagets räkning av dess dåvarande ordförande och styrelseledamot.
”Förfalskat skuldebrev”
Bolaget, å sin sida, riktade en rad invändningar mot anspråket – bland annat att skuldebrevet skulle vara förfalskat.
Stockholms tingsrätt bedömde dock skuldebrevet som äkta eftersom både den tidigare ordföranden och en handskriftsexpert vittnade om äktheten.
Bolaget hävdade att den tidigare ordföranden inte hade haft behörighet att företräda bolaget eftersom den stämma där han hade utsetts till styrelseledamot skulle vara en så kallad nulliet. Ordföranden var dock vid tillfället antecknad som styrelseledamot i aktiebolagsregistret.
Eftersom det inte var visat att mannen – alltså käranden – hade känt till att han hade utsetts i obehörig ordning konstaterade tingsrätten att bolaget inte hade rätt att åberopa nullitetsinvändningen.
Bolaget lyckades inte heller styrka att något bakomliggande fordringsförhållande inte skulle ha funnits, vilket påstods.
Döms att betala tio miljoner
Den enda av bolagets invändningar som tingsrätten ansåg vara styrkt var en kvittningsinvändning på drygt fem miljoner kronor för obetalda lokalhyror.
Tingsrätten dömde därför bolaget att betala tio miljoner kronor till mannen med avräkning för motfordran på fem miljoner.
Bolaget överklagade till Svea hovrätt som nu inledningsvis understryker att praxis stödjer den omkastade bevisbörda som tingsrätten har tillämpat – där innehavet av skuldebrevet gör att bolaget har att visa att inget fordringsförhållande finns.
Precis som tingsrätten konstaterar hovrätten att mannen har visat att skuldebrevet är äkta medan bolaget endast har lyckats styrka kvittningsinvändningen. Tingsrättens domslut fastställs därför av hovrätten.
Foto: Jessica Gow/TT
