2014 års utlänningsdatautredning har överlämnat sitt betänkande ”Personuppgiftsbehandling på utlännings- och medborgarskapsområdet” till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.
Särskilt utredare har varit den före detta lagmannen och numera ordföranden för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Sigurd Heuman.
Utredningen föreslår en helt ny lagreglering när det gäller behandlingen av personuppgifter på utlännings- och medborgarskapsområdet. Detta bygger på regeringsformens krav på att åtgärder som utgör ”betydande intrång i den personliga integriteten” i princip bara får vidtas om de har lagstöd.
Den nya regleringen ska tillämpas av Migrationsverket, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och utlandsmyndigheterna.
”Utlänningsdatalag”
Lagen, som föreslås heta utlänningsdatalag, och en föreslagen anslutande förordning ska ersätta den nu gällande förordningen om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen.
I betänkandet redovisas dels en kartläggning av behandlingen av personuppgifter inom denna verksamhet, dels en analys av om den behandling som förekommer är nödvändig och om ytterligare behov av personuppgiftsbehandling finns för att skapa förutsättningar för en effektiv verksamhet.
Enligt utredningen finns det bland annat behov av ett effektivare informationsutbyte mellan myndigheter för att förhindra missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Utredningen föreslår därför att Migrationsverket ska kunna medges direktåtkomst till vissa relevanta uppgifter i följande databaser:
- Skatteverkets beskattningsdatabas,
- Kronofogdemyndighetens utsöknings- och indrivningsdatabas samt
- Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens socialförsäkringsdatabas.
”Samhällsintresset väger tyngre”
I dag är tillgången till dessa uppgifter delvis begränsad av sekretess och ett utbyte av uppgifterna mellan myndigheterna är omständligt.
De uppgifter Migrationsverket får medges direktåtkomst till ska användas vid handläggning av ärenden som gäller uppehållstillstånd för arbete och för arbetstillstånd. En sådan direktåtkomst kommer enligt utredningens bedömning att innebära en effektivare handläggning och motverka missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring.
De samhällsintressen som gynnas av en sådan direktåtkomst väger enligt utredningen tyngre än de integritetsrisker som talar emot.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.
Utredningens betänkande ska nu skickas ut på remiss.
Foto: Claudio Bresciani/TT
