I september 2013 förordnade tingsrätten advokaten som offentlig försvarare för en 56-årig man som själv begärt honom som offentlig försvarare. 56-åringen var misstänkt för grovt bidragsbrott alternativt medhjälp till grovt bidragsbrott.
I januari 2014 åtalades mannen för grovt bidragsbrott och begärde sedan att han skulle få byta advokat. Linköpings tingsrätt avslog dock hans begäran.
Inte tillräckliga skäl
Beslutet överklagades till Göta hovrätt som ansåg att det inte hade framkommit tillräckliga skäl för byte av offentlig försvarare.
Under hovrättens handläggning kom även advokaten in till tingsrätten med en begäran om att bli entledigad som offentlig försvarare i målet. Tingsrätten avslog dock även hans begäran.
Därefter begärde försvararen att bli entledigad vid två olika tillfällen, men nekades båda gångerna av såväl tingsrätt som hovrätt – detta trots att Advokatsamfundet hade kommit in med ett yttrande till tingsrätten där samfundet gav uttryck för sin uppfattning om att försvararens begäran borde beviljas.
Motsättningar mellan advokat och klient
I maj 2015 begärde försvararen ännu en gång att få bli entledigad, vilket 56-åringen stödde. Advokatens motivering framgår av tingsrättens beslut:
”Som redan tidigare anförts finns sådana motsättningar mellan mig och min klient att uppdraget omöjliggjorts. Med åberopande av Advokatsamfundets vägledande regler om god advokatsed saknar jag helt möjlighet att kvarstå som X (klientens) offentliga försvarare.”
Tingsrätten avslog dock åter begäran och beslutet överklagades till Göta hovrätt.
Brist på förtroende
Hovrätten entledigar nu försvararen och ger i stället uppdraget till en annan advokat.
Hovrätten skriver i sitt beslut:
”A (advokaten) har förklarat att han, sedan han åtagit sig uppdraget som offentlig försvarare för X, har erhållit information som har gjort hans uppdrag omöjligt samt att det enligt Sveriges advokatsamfunds vägledande regler om god advokatsed helt saknas möjlighet för honom att kvarstå som offentlig försvarare.”
Hovrätten påpekar att varken 56-åringen eller advokaten har lämnat någon mer utförlig redogörelse för de omständigheter som ligger till grund för deras begäran om försvararbyte. Hovrätten skriver dock:
”Med hänsyn till de upprepade påstötningar till rätten som har gjorts i denna del och den bestämda uppfattning som A har gett uttryck för att det inte längre är möjligt för honom att företräda X finner emellertid hovrätten att den brist på förtroende som av allt att döma råder mellan dem är så allvarlig att det inte längre framstår som meningsfullt att påfordra att A fullgör försvararuppdraget för X.”
Foto: Bertil Enevåg Ericson/TT
