Kvinnan som var målsägande vände sig till JK och begärde skadestånd av staten med 100 000 kronor för psykiskt lidande och kränkning eftersom hennes identitet hade röjts.
Stängda dörrar
JK har hämtat in ett yttrande från Västmanlands tingsrätt där domen avkunnades. Av yttrandet framgår att varken domstolschefen eller den rådman som var ordförande i målet kände till vad det – ”ur ett offentlighetshänseende” – innebär att ägaren till en häst finns registrerad under hästens namn.
JK skriver i sitt beslut:
”I anteckningarna från huvudförhandlingen i målet anges att förhandlingen hållits inom stängda dörrar. Justitiekanslern utgår därför från att uppgifterna om namnet på hästen och att den var registrerad på sökanden lämnats inom stängda dörrar. I domslutet har på sedvanligt sätt angetts att sekretessen ska bestå för uppgifter som har lagts fram vid förhandlingen inom stängda dörrar och som kan röja målsägandens identitet.”
Saknade betydelse
JK konstaterar att det genom en enkel sökning via internet på hästens namn går att få fram vem som är dess registrerade ägare.
JK skriver:
”Det är således fråga om uppgifter som omfattas av sekretess och som, enligt vad som framgår av domstolens sekretessförordnande, inte borde ha angetts i den offentliga delen av domen. Det kan tilläggas att hästens namn helt saknade betydelse för rättens bedömning av åtalet.”
”I detta fall innebar uppgiften om namnet på hästen och att den var registrerad på målsäganden att identiteten röjdes. Vid utformningen av en dom måste således noga övervägas om det finns någon uppgift utöver namnet som kan röja en persons identitet. Därvid måste självfallet även beaktas de sökmöjligheter som idag finns via intemet.”
Inget skadestånd
Att uppgifterna framgick av domen får enligt JK anses utgöra fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Sökanden har däremot inte visat att hon de facto har lidit någon personskada till följd av detta. Offentliggörandet får anses ha skett av oaktsamhet och felet kan inte bedömas utgöra annat än ett ringa fall av brott mot tystnadsplikten, anser JK.
Eftersom ersättning för kränkning förutsätter att sökanden har utsatts för brott kan någon sådan ersättning inte heller medges. Något skadestånd blir det alltså inte för kvinnan.
JK kritiserar dock rådmannen för att han tagit in uppgifter i domskälen som omfattats av sekretess.
Foto: Claudio Bresciani/TT och DJ
