Mer än en fjärdedel av svenskarna oroar sig för sin privatekonomi. Höga priser på mat, el och drivmedel är sådant som oroar – men de som har en sparbuffert känner sig både tryggare och mår bättre. Det visar en ny undersökning gjord av Kantar Sifo på uppdrag av Swedbank.
26 procent känner stress och oro för sin privatekonomi idag, jämfört med 18 procent för ett år sedan. De som oroar sig för sin ekonomi upplever också att de har sämre psykisk hälsa.
– Hur man upplever sin privatekonomi spelar roll för hur man mår i övrigt. De som känner att de inte har kontroll över sin ekonomi upplever att de har sämre psykisk hälsa. Genom att få bättre koll på sin privatekonomi kan man minska känslan av stress och oro, säger Swedbanks hållbarhetsekonom Madelén Falkenhäll.
Sex av tio uppskattar sin psykiska hälsa som god eller väldigt god. Bäst psykisk hälsa har 65-79-åringarna med en andel på 74 procent. Av de som känner sig trygga med sin privatekonomi uppger 72 procent att de har bra eller väldigt bra psykisk hälsa.
Kvinnor mer oroliga
Av de som känner stress och oro är andelen bara 37 procent. Kvinnor känner i större utsträckning oro för sin privatekonomi än män, andelen är också högre bland unga och bland de med lägre inkomst.
Av de som har en buffert på minst två månadslöner efter skatt känner nästan 80 procent sig trygga med sin privatekonomi. Bland de som har mindre än en månadslön i sparbuffert känner mer än 60 procent i stället oro. Knappt 20 procent skulle inte klara en oväntad utgift över 10 000 kronor, 10 procent skulle inte klara en oväntad utgift på 5 000 kronor.
– Genom att göra en budget över sina inkomster och utgifter får man koll på vilka ekonomiska marginaler man har och skapar förutsättningar att spara till en buffert. Med en buffert minskar oron och man tar ytterligare steg mot en mer hållbar ekonomi och bättre hälsa, säger Madelén Falkenhäll.
Oro över sparandet
Många oroar sig för höga matpriser samt el- och drivmedelspriser. Fyra av tio är också oroliga för att deras sparande ska minska i värde.
Trots tuffare tider har över 90 procent någon typ av sparande. Var fjärde har dock pausat eller minskat sitt sparande det senaste halvåret och 38 procent har fått ta av sitt sparande för att klara de löpande utgifterna.
– Det är i tider av oro som det blir extra tydligt hur viktigt det är att ha en sparbuffert. Många är nog tacksamma att de har sparat under åren och förstår att med en buffert står man bättre rustad för perioder av inflation och högre räntor, säger Madelén Falkenhäll.
12 procent har ökat sitt sparande. En del har styrt om sitt sparande från börsen till sparkonto, medan andra har investerat mer i fonder och aktier.
