Det var falskt larm när en man ringde till SOS Alarm och påstod att det låg en skadad person som ”blödde som fan” på marken.
Strax innan hade han nämligen ringt och bett om hjälp med en nyckel som fastnat i porten – och blivit märkbart upprörd när han fått beskedet att detta inte var något för varken polis eller räddningstjänst.
Det var i mitten av januari i år som mannen ringde två stycken samtal till SOS Alarm strax efter 03.30 på natten. I det första samtalet uppgav han att hans nyckel fastnat i porten – och att han därför inte visste vad han skulle göra. Han fick då beskedet att detta inte var ett ärende för varken polis, ambulans eller räddningstjänst.
I det andra samtalet uppgav han istället att det varit inbrott i en lägenhet, att någon var skadad, eventuellt knivhuggen och låg och blödde ”som fan” vid en viss adress.
Han kom senare att åtalas för falskt larm.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
”Ville inte bli inblandad i något”
Vid tingsrätten berättade mannen att han kommit hem med taxi efter en kväll på stan när några killar ”stod och skrek åt varandra utanför bostaden”. Eftersom han hade tidigare erfarenhet av att bli hotad försökte han skynda sig hem – men då fastnade nyckeln i låset och han kände sig manad att ringa det första larmsamtalet. Därefter gick han till sin restaurang som ligger bredvid och hämtade en reservnyckel.
Då hade killarna lämnat platsen, men en av dessa låg kvar blodig på marken, och han ringde därför till SOS Alarm ännu en gång. Att han avbröt samtalet när han ombads lämna mer detaljerade uppgifter berodde, enligt honom, på att han ”inte ville bli inblandad i något eller behöva vittna”.
Döms till dagsböter
En polisman som ryckte ut till platsen uppgav vid tingsrätten att man inte sett några som helst tecken på varken bråk. Inte heller hade någon boende i närheten sett något. Polisvittnet uppgav också att den åtalade mannen sagt att en ”nyckel fastnat i låset” och att ” jag ringde tidigare men då kom ni inte och hjälpte mig”.
Tingsrätten ansåg att vittnesmålen gav en ”tämligen tydlig bild” av att mannen ringt en andra gång när han den första gången nekats hjälp från SOS Alarm. Det ansågs inte heller trovärdigt att han skulle sätt någon skadad person och den korta tiden mellan de båda samtalen, polisens vittnesmål samt mannens undvikande svar till larmoperatören talade allt för att han lämnat osanna uppgifter.
Han dömdes därför för falskt larm till 60 dagsböter. Domen överklagades till hovrätten som nu beslutat att inte lämna prövningstillstånd. Den fällande domen står därmed fast.
